Affischerna kan ses som ett sista försök att hjälpa flickor som är på väg till hemlandet för att bli bortgifta mot sin vilja. De ingår i en kampanj initierad av berörda länsstyrelser tillsammans med nationella kompetensteamet mot hedersförtryck. På kompetensteamet jobbar Bo Lagerkvist, före detta kriminalinspektör och utredare på grova brott i Sörmland och med lång erfarenhet av att utreda hedersrelaterade brott.
– Det här är en typ av brott där det finns väldigt många signaler och symboliska handlingar som det är bra att känna till vid en utredning, säger han.
– Där kan vi i teamet hjälpa länsstyrelserna och andra med både kunskap och kompetens. Vi har ett brett kontaktnät med experter och vi kan visa på lämplig metodik vid förundersökningar.
Problematiken kring hedersförtryck och hedersrelaterat våld fick ett ansikte i januari 2002. Då sköts 27-åriga Fadime Sahindal till döds av sin egen far. Fadern ansåg att hon dragit skam över sin familj genom att leva med en svensk man. Mordet blev slutet på en lång tid av hot och förföljelser, vilket Fadime försökt anmäla hos polisen. Någon hjälp fick hon inte, polisen rekommenderade henne att gå hem till familjen och berätta hur hon kände det. Fjorton år senare har det trots allt hänt en hel del, säger Bo Lagerkvist.
– Skyddsarbetet har gett effekt. Det finns en ökad kompetens och medvetenhet om hur hedersrelaterade regler fungerar.
Samtidigt är det ett faktum att anmälningar om misstänkta tvångsäktenskap, eller andra äktenskapsliknande förhållanden som unga tvingas in i mot sin vilja, inte minskar i antal. Tvärtom: De blir fler. Till viss del kan det förklaras med att ansvariga myndigheter blivit bättre på att anmäla, säger Bo Lagerkvist.
– Men inte helt och hållet. Tyvärr verkar det också som om strukturerna bakom brotten blivit starkare.
En möjlig orsak till det är att många av ungdomarna kommer från Syrien, Somalia och Afghanistan, länder där vanligt myndighetsarbete försvårats av strider.
I stället har andra krafter tagit över.
– Många som hör av sig vittnar om hur klanstrukturer stärkts och hur det har resulterat i att hedersförtrycket ökat. Inte bara i hemländerna utan även bland familjer här i Sverige.
För de unga blir följden hårdare kontroll och beskuren frihet. Trycket kommer både från den egna familjen och från andra släktingar.
Totalt är 15 000 mottagare involverade i länsstyrelsernas nationella affischkampanj. Det rör sig till exempel om flygplatser, matbutiker, kommuner och kollektiva färdmedel. Ingenstans i Nyköpings kommun sitter affischerna uppe. Sedan 2004 har varje länsstyrelse ett uppdrag av regeringen att arbeta mot hedersförtryck – men de senaste sex månaderna har länsstyrelsen i Sörmland stått utan någon ansvarig. Det innebär att man i nuläget inte alls arbetar med frågorna. Allvarligt, kan tyckas, med tanke på den nämnda aktuella situationen.
– Vi har en vakant plats på grund av personalomsättning. Just nu håller vi på att rekrytera men vi har inte lyckats med det än. Jag kan inte svara på varför det har tagit ett halvår, säger kommunikationschef Ann-Sofi Blomkvist.
Flygplatskampanjen kan ses som ett desperat, meningslöst sista minuten-försök, menar Bo Lagerkvist:
– Det finns ärenden redan före kampanjen, när unga tagit hjälp ute på flygplatsen. Och om den här kampanjen kan rädda en eller bara några få unga så är oerhört mycket vunnet, säger han.
Från länsstyrelsen i Sörmlands sida kan det framöver bli aktuellt att annonsera mot hedersförtryck på Skavsta flygplats.
– Vad våra insatser ska bestå i får vi diskutera men det här kan vara en del i det; Affischerna är ju ett material som redan finns. Vi får bedöma vilka åtgärder som är lämpliga, säger kommunikationschef Ann-Sofi Blomkvist.