Trots låga inkomster och höga hyror missar många studenter att söka bostadsbidrag. Det visar en granskning som Hyresgästföreningens medlemstidning Hem och Hyra nyligen publicerade.
– Det här är ett bidrag som inte fungerar som det var tänkt. Vår uppfattning är att bostadsbidragets konstruktion gör att flera drar sig för att söka det, säger S-politikern Åsa Karlsson Björkmarker.
Hon leder en utredning om bostadsbidrag som bland annat har till syfte att minska individers skuldsättning.
I Sörmland missade 60 procent av studenterna, som studerade heltid på högskolenivå under båda terminerna 2018 och var berättigade till bostadsbidrag att söka.
Christoffer Björklöf och Daniela Castro läser fjärde året på Mälardalens högskolas ingenjörsprogram och delar en etta sedan i våras. Hyran ligger strax under 3 800 kronor i månaden och får betraktas som förhållandevis låg i jämförelse med vad flera av deras kurskamrater har.
Som heltidsstuderande får de ut cirka 10 600 kronor i månaden i studiemedel. Av den summan är drygt två tredjedelar lån. De tar fullt studielån och har förutom studiebidraget båda extra jobb vid sidan av skolan.
– Jag tror inte att vi är berättigade till bostadsbidrag nu, men jag har haft det när jag bodde ensam i en annan lägenhet tidigare, säger Christoffer Björklöf.
Inför sitt andra studieår på MDH hade Christoffer Björklöf en enrummare som kostade drygt 4 700 kronor i månaden.
– Då hade jag varken något extrajobb och heller inget sommarjobb, så jag sökte och beviljades fullt bostadsbidrag med 1 300 kronor i månaden. Det var jättevälkommet och gjorde skillnad, men jag sa upp det när jag visste att vi skulle flytta ihop till en gemensam lägenhet.
Försäkringskassan vill bland annat att bostadsbidraget grundas på inkomster under kortare period än ett år, samt anpassa reglerna så att studenter kan sommarjobba men ändå få bostadsbidrag under terminerna. På så sätt menar de att återbetalningskraven på studenter kan minska samtidigt som fler vågar söka bostadsbidrag.
Med dagens regler blir cirka 30 procent av studenterna återbetalningsskyldiga och enligt Sveriges förenade studentkårer, SFS, är återbetalningskravet det vanligaste skälet att man väljer att avstå från att söka.
För Daniela Castros del har det aldrig varit aktuellt att söka bostadsbidrag.
– Jag har alltid jobbat extra vid sidan av studierna och varit orolig över att bli återbetalningsskyldig. Nu har vi så pass låg gemensam hyra att vi knappast kvalificerar oss att ens söka, säger hon.
Andra förslag i utredningen är att minska krånglet i ansökningsprocessen. Enligt SFS uppger var fjärde student att de inte söker för att det är krångligt. Nästan lika många säger att de inte kände till att de kunde söka det.
Studenten Christoffer Björklöf upplevde inte att det var speciellt avancerat att fylla i ansökan, men han har förståelse för att det kan vara svårt att redan i det skedet uppskatta sin inkomst.
Då han själv var snabb med att underrätta Försäkringskassan när hans bostadssituation förändrades är han inte orolig över att bli återbetalningsskyldig, men han har bekanta som har blivit det.
– En kompis som haft bostadsbidrag när han studerade fick mejl från Försäkringskassan med beslut om att han skulle betala tillbaka pengar. Det hade över tid blivit ett ganska högt belopp under två års tid och kändes så klart surt.