När USA:s vallokaler öppnar för det historiskt dramatiska valet mellan Donald Trump och Hillary Clinton, har 25 miljoner förtidsröster redan lagts. Kampanjmaskinerna har in i det sista gått på högvarv för att mobilisera osäkra väljare särskilt bland landets kvinnor, svarta och i spansktalande grupper.
Mer än i något tidigare presidentval kan de etniska gruppernas valdeltagande bli avgörande. Enligt prognoserna har fler väljare ur minoriteterna förtidsröstat än vanligt.
– Jag tror att särskilt latinogruppen kommer att rösta i högre utsträckning, vilket sannolikt gynnar Clinton. Däremot är det inte säkert att hon lyckas mobilisera de svarta väljarna så som Obama gjorde.
Det säger Dag Blanck, professor vid Svenska institutet för Nordamerikastudier. Han följer i dag valet på plats i USA som expert åt Sveriges radio P1.
Enligt färska amerikanska siffror har antalet röstberättigade amerikaner sprängt 200-miljonersvallen. En bråkdel av väljarna – 8 556 personer – bor i Sverige. Normalt röstar 55–65 procent, vilket är lägre än i västeuropeiska val.
– Därför är det viktigt att få ut väljarna. I detta så polariserade val, där det finns både ett starkt Hillaryhat och ett stort motstånd mot Trump, får vi kanske se ett högre deltagande.
Att få de flesta av nationens röster är dock ingen garanti för en plats i Vita huset. I 48 av de 50 delstaterna röstar medborgarna på elektorer och inte direkt på kandidat. Staterna är tilldelade olika antal elektorer, som totalt uppgår till 538. En delstats alla elektorsröster tillfaller den kandidat som får de flesta av delstatens väljarröster.
Följaktligen kan en kandidat få en majoritet av nationens röster men ändå förlora presidentämbetet på grund av resultatet i de stater som har störst antal elektorer.