Nerstoppade i höet i avskilda ströboxar ligger årets första kalvar på Nynäs. De kommer att gå med sina mammor i ett drygt halvår och därefter skickas de till andra gårdar som föder upp dem tills de är stora nog att slaktas.
Men om landstingets planer går i lås kommer de flesta kalvar i framtiden att bo kvar på Nynäs hela sitt liv. Innan de skickas till slakt, drygt två år gamla, ska de hjälpa till att hålla naturbetesmarkerna öppna genom att beta under sommarhalvåret. Efter slakt ska köttet serveras till landstingets patienter och personal på de tre sjukhusen i Nyköping, Katrineholm och Eskilstuna.
– I dag är 90 procent av nötköttet som serveras på sjukhusen importerat. Vi vill gå tillbaka till den nära produktionen och dessutom får vi kravcertifierat kött. Tanken är att vi ska servera kött med högre kvalitet, säger Lotta Lindberg-Thompson, chef på Sörmlands naturbruk.
Projektet har flera fördelar. Nyligen presenterades forskning om att bara fyra procent av de öppna gräsmarker som fanns för hundra år sedan finns kvar i Sörmland. Med dem försvinner även många arter som lever på de öppna markerna. Men med fler betande djur på Nynäs ökar också den biologiska mångfalden.
Egenproducerat kött blir dyrare än det konventionella nötkött som serveras i dag. Men om man skulle upphandla kravmärkt nötkött skulle det kosta mer än det egenproducerade, enligt projektledare Sandra Thyrstedt.
De allra flesta av de 180 dikorna som går på Nynäs kommer att få en kalv till våren och för personalen gäller det att hålla koll på när det är dags för var och en.
– Vi tittar på dem flera gånger om dagen för att se när det är dags att kalva. Då flyttar vi dem till en ströbox, säger Johan von Boisman, lagårdsförman på Nynäs gård.
De flesta kalvarna föds under andra halvan av mars månad.
– Jag ska inte säga att det sprutar ut kalvar då, men nästan. I slutet av april, innan de släpps ut, är det knökfullt här inne.
Målet är alltså att allt nötkött som serveras på länets sjukhus ska komma från Nynäs. I vår eller efter sommaren ska politikerna ta ställning till ett fördjupat underlag. Därefter kan det riktiga arbetet ta vid. En ny ladugård med plats för ytterligare 180 djur kommer att behövas.
Hur är det då med annat kött, finns planer på att bli självförsörjande även på fläsk och kyckling?
– Det finns jättehärliga tankar och funderingar kring vilt, gris och även kyckling. Men vi lugnar oss lite. Kan vi ro hem det här så är det ett fantastiskt steg framåt, säger Lotta Lindberg-Thompson.