– Vårt standardsvar är alltid att det beror på vem man vänder sig till, säger Gabriella Sandström, språkvårdare på Språkrådet, som är en del av Institutet för språk och folkminnen.
För att förstå en text krävs inte bara kunskaper i talad svenska, säger Gabriella Sandström, utan också läsförmåga.
– Man vet att omkring 20 procent av de vuxna svenskarna behöver mer anpassade texter. Man kan ha punktlistor, sammanfattningar på slutet, tydliga rubriker.
Tidningen har kontrollerat hur läsbara Sörmlands kommuners webbplatser är. Vi har jämfört två texter, som i olika varianter finns på alla kommuners hemsidor: en om tomtköer och en om förskolor. Trosa kommun har ingen tomtkö, där mäts informationen om att tomtkön upphört. Eventuella tabeller och kontaktuppgifter har vi inte mätt.
Det mätinstrument vi använt finns på sidan www.lix.se. Där kan man räkna ut läsbarhetsindex för texter. Låga lix-värden betyder att texten är lättläst, höga att den innehåller längre ord och långa meningar. Lågt lix-värde är ingen universallösning, men ger ändå en fingervisning om texters läsbarhet.
Texten om Gnesta kommuns tomtkö får lägst värde av alla, 32. Lix under 30 är på nivån "mycket lättläst, barnböcker". 30-40 indikerar att texten är "lättläst, skönlitteratur, populärtidningar".
– För ett år sedan ungefär gjorde vi en stor översyn i samband med GDPR. Vi behövde ändå granska all vår information och gjorde en storstädning och klarspråks-anpassade våra texter, rakt igenom, säger Jessica Söderström, kommunikatör i Gnesta kommun.
Hon tycker att begripligt språk är en demokratifråga.
– Alla ska kunna ta till sig våra texter, även om man har dyslexi eller inte har svenska som modersmål.
Fem kommuner förutom Gnesta får värden mellan 30 och 40 när det gäller tomtkötexterna: Strängnäs (36), Flen (37), Nyköping (39), Oxelösund (38) och Trosa (38). Två, Katrineholm (42) och Vingåker (49) mellan 40 och 50, som indikerar "medelsvår, normal tidningstext". Eskilstuna når till 52 när det gäller tomtkö-informationen, vilket enligt lix är "svår, normalt värde för officiella texter".
Förskoletexterna är snäppet svårare. Ingen text når under 40 på skalan, fem når 40-50. Det är Eskilstuna (43), Gnesta (48), Katrineholm (43), Trosa (43) och Vingåker (44) . Tre hamnar mellan 50 och 60, Oxelösund (50), Nyköping (51) och Flen (56). Strängnäs text om tomter når upp till 60, vilket enligt lix är "mycket svår, byråkratsvenska", men eftersom Strängnäs bara har en mening om förskolor blir inte mätningen helt rättvisade.
Flen, som utmärkte sig genom den lättfattliga tomtkö-texten, når hela 56 i svårighetsgrad när det gäller förskoletexten. Men högst sammanlagt värde i lix får Eskilstuna kommuns sidor.
– Vi har precis idag haft en första utbildningsdag för våra kommunikatörer i att skriva klarspråk, berättar Pia Karjalainen Tunström, ansvarig för de digitala kanalerna hos Eskilstuna kommun, när tidningen ringer.
I Eskilstuna har tidigare omkring 1 500 anställda gjort inlägg inom sina respektive verksamheter, men strävan är att minska antalet.
– Vi är nere i 200 redaktörer nu men ska minska mer. Vi vill centralisera publiceringarna till kommunikatörer som har utbildning i klarspråk. Man ska få lika innehåll oavsett vilken sida man läser på och innehållet ska vara mottagaranpassat, säger hon.