"Regionerna jobbar verkligen på för att ta sig ur den ekonomiska krisen utan att patienterna ska påverkas så mycket", konstaterar SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog som inte tror att vi kommer att se speciellt många uppsägningar på grund av arbetsbrist i vården 2024. Men, året blir ännu tuffare än 2023.
Annika Wallenskog är chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner. Under förra året följde hon regionernas tuffa kamp med ekonomin. Att en region tvingades låna för att få ihop till de anställdas löner, som Sörmland gjorde i höstas när man lånade ytterligare 700 miljoner och utökade årets låneram till totalt 2,5 miljarder, såg Annika Wallenskog då som extremt ovanligt.
Tidningen får ett nytt snack med henne en bit in på ett nytt hälso- och sjukvårdsår. Om vad som nu väntar för Vårdsverige; ännu mörkare tider. Hon summerar 2023:
– Ja, Sörmland hade länge allra sämsta ekonomin bland samtliga regioner förra året. Men i slutet gick Jämtland Härjedalen om i botten. Och tack vare en ökad sysselsättning under året blev det en ökning i skatteintäkter i december för flera regioner. Bland annat för Sörmland vars resultat blev -1,1 miljard i stället för förväntade -1,2.
Men om det var besvärligt 2023 är det ändå ingenting mot vad Annika Wallenskog förutspår för regionerna i år. Med en jättesvag ekonomi och skatteintäkter som ökar långsammare än pris- och löneökningarna finns det bara två saker att välja på, menar hon.
– Det ena är att höja skatten och det andra att minska kostnaderna.
För varje beskattningsbar hundralapp som länets invånare tjänar går 10,83 kronor i skatt till Region Sörmland, som därmed har den lägsta skattesatsen av landets 21 regioner – utom Gotland som har noll procents skatt.
Vore det läge för Sörmland att höja skatten lite för att komma ur den värsta krisen?
– Det är klart att man kanske kan se det så när man tittar på hur Sörmland ligger till bland regionerna. Men man får samtidigt se till flera parametrar, som när skatten höjdes senast.
– Skattehöjningar är en väldigt politisk fråga, som numera ofta tas i samarbeten över partigränserna. Det krävs mer innan man kommer överens kring ett sånt beslut i dag. Förr var nog regionerna lite snabbare till höjningar. Nu tror jag också att politikerna tänker mer på att invånarna har det tuffare.
Dessutom, menar hon, löser ju inte en skattehöjning det verkliga problemet.
Att stänga ett av länets tre sjukhus är inget som vare sig SKR:s chefsekonom eller politikstyret i regionen ser som en klok väg att ta sig ur krisen med. Däremot enas de i att det förmodligen kommer att krävas någon form av vårdkoncentration. Att alla sjukhus ska kunna erbjuda allt är inte längre hållbart.
Återstår då att sänka kostnader. Att lägga ner hela sjukhus i regioner med fler än ett – Sörmland har tre – tror Annika Wallenskog är en för helig fråga för många.
– Däremot tror jag att fler regioner behöver fundera på om alla specialiteter ska finnas på alla sjukhus. Jag tror vi kommer få se mer av en ny typ av vårdkoncentration. Inte minst i spretiga län som Sörmland. Patienterna kanske får finna sig i att åka lite längre till viss typ av vård eller ingrepp.
– Kanske klarar man sig till exempel på färre akutmottagningar. Västra Götaland har stängt akuten i Lidköping, Värmland diskuterar att lägga ner sin i Arvika.
Sjukvården ska ju prioritera de svårast sjuka, påminner Annika Wallenskog.
– Kanske får vissa kategorier av patienter finna sig i att behöva sitta länge och vänta på akuten. Och kanske är inte alla typer av operationer helt nödvändiga. I framtiden behöver vi nog bedriva vård på ett lite annat sätt. Jag kan tänka mig att regionernas digitala vårdlösningar blir viktigare. Ibland är det ju ingen reell nytta för en läkare att träffa patienten fysiskt.
Varken regionerna eller regeringen kan lastas för det senaste årets enorma kostnadsökningar, poängterar hon. 90 procent beror på inflation.
– Och både under och efter pandemin fick regionerna mycket pengar för att klara vården och komma ikapp köerna. Delar användes förstås till att anställa mer personal på många håll, så det är inte konstigt att kostnadsläget snabbt ökat de senaste åren.
Ingen vårdpersonal sades upp på grund av arbetsbrist i Sverige 2023. "Jag tror att de flesta regioner kommer att klara sig med naturliga avgångar under 2024. Och att man i första hand minskar på kringpersonal. Jag tror inte läkare och sjuksköterskor sägs upp" säger Annika Wallenskog på SKR.
Sörmland lade i höstas ett varsel om uppsägning av 700 medarbetare. Och i veckan varslade Region Östergötland 900 medarbetare.
Ser du att det blir massuppsägningar av vårdpersonal framöver?
– Vet du, jag gick nyligen igenom alla uppsägningar i Sverige under 2023. Ingen vårdpersonal sades upp på grund av arbetsbrist.
– Jag tror att de flesta kommer att klara sig med naturliga avgångar under 2024. Och att man i första hand minskar på kringpersonal. Jag tror inte läkare och sjuksköterskor sägs upp.
Det tror inte heller regionstyrelsens ordförande i Sörmland, Christoffer Öqvist (M). Han garanterar att arbetet med att hitta besparingar och effektiviseringar, för att slippa göra sig av med personal, pågår konstant, brett och på alla nivåer av regionens verksamhet.
Prognosen för 2024 ligger än så länge kvar vid ett underskott på 890 miljoner kronor.
– Målsättningen är fortfarande att vi inte ska behöva komma till uppsägningar i någon stor omfattning. Normalt har vi runt tio procents personalomsättning om året, av folk som byter jobb eller går i pension, och det ska förhoppningsvis räcka med det också nu.
"Jag förstår att det varit svårmotiverat att börja spara pengar när resultaten är goda. Men det önskar jag att tidigare styren i Region Sörmland gjort. Och varningssignaler i form av röda siffror har funnits." Christoffer Öqvist (M) är regionstyrelsens ordförande.
Under bokslutsberedningen tidigare i veckan gick Öqvist och övriga i regionstyrelsen igenom 2023 års resultat.
– Vi kan konstatera att det är hälso- och sjukvården som är det "stora" problemet. Alla andra verksamheten redovisade ett noll- eller plusresultat. Så där måste största förändringen ske, och jag har hela tiden sagt som Annika Wallenskog, att vi behöver se över vilken vård vi ska erbjuda på vilket sjukhus.
– Vi diskuterar även med kollegorna i sjukvårdsregion Mellansverige var och hur vi hjälper varandra bäst och kan produktionsplanera tillsammans. Redan i dag görs vissa avancerade operationer av sörmländska patienter på universitetssjukhusen. Jag tror de flesta har full förståelse för att få den allra bästa vården kan man få åka en bit.
En skattehöjning är samtliga partier i regionfullmäktige, undantaget Vänsterpartiet, eniga om att undvika.
– Det blir pengar rakt ner i svarta hålet, det är inte aktuellt. Nej, inte heller att lägga ner ett sjukhus.
Christoffer Öqvist är tacksam över att Sörmland var snabba att dra i handbromsen vad gäller hyrpersonal redan för ett år sedan. Det har minskat personalkostnaderna rejält. Även om det är en bra bit kvar till målet; att utgifterna för personal ska ner till två procent av de totala kostnaderna.
Något nytt lån tror han inte krävs i år.
– Som en säkerhetsåtgärd höjde vi checkkrediten så att vi är säkra när lönerna ska betalas ut den 25 varje månad och skatteintäkterna kommer in först den 27:e.
Sjukvårdsregion Mellansverige är Sörmland, Västmanland, Örebro, Dalarna, Uppsala, Gävleborg och Värmland.