Nivån förra året på 55 kassar per person gör att Sverige har målet inom räckhåll, anser Naturvårdsverket.
– Håller vi samma minskningstakt så är vi på väg dit, säger Agnes Willén, handläggare, miljögiftsenheten, Naturvårdsverket.
2017 kom förordningen om plastbärkassar och 1 maj 2020 infördes en skatt på plastbärkassar. Alla butiker och restauranger har dessutom som ansvar att informera om plastbärkassars miljöpåverkan och medverka till att förbrukningen ska minska, eftersom kassarna tär på jordens resurser.
Plastbärkassar är en källa till nedskräpning, när de med tiden bryts ner i mindre bitar. Det bidrar till spridningen av mikroplaster i naturen som kan finnas kvar i hav och sjöar i hundratals år. Inte heller biobaserad, nedbrytbar eller komposterbar plast får slängas i naturen. Många fåglar och däggdjur skadas dessutom efter att de fastnat i plast eller ätit plast i haven.
Det finns plast i allt från korkar på mjölkpaket, till tomatförpackningar och runt styckglass. Varför är bärkassen som kunder efterfrågar för att bära hem mat och används vid sopphantering så prioriterad?
– Vissa andra länder inom EU har mycket större problem med plaskassar än vad vi har. Det kan vara avfallshantering och av andra olika skäl.
Det finns redan ett större ansvar för producenter – när det kommer till plast runt varor – att se till att det inte skräpas ner och det är anledningen till att det finns insamlingskärl, förklarar Agnes Willén.