Oxar för gödning, kor, getter, får, påfåglar, höns, kalkoner och ankor – det var djurbesättningen vid Stora kungsladugård på 1500-talet. Ett slott som Nyköpingshus hade små möjligheter att odla spannmål och grönsaker och hålla djur i någon större skala. Lösningen blev kungsladugårdarna, som funnits på flera håll i landet.
Marken här har brukats länge. Om det vittnar gravfält och spår av järnåldersåkrar i anslutning till gårdarna. Det var hertig Karl, yngste son till Gustav Vasa, som lät anlägga fyra kungsladugårdar runt Nyköping på 1500-talet. Stora kungsladugård var störst, och också den gård som brukades i syftet längst. Lilla Kungsladugård finns också kvar i dag. Till kungsgårdarna kunde både torp och mindre gårdar höra.
På 1700-talet odlades mest spannmål på Nyköpings stora kungsladugård. Sedan tidigt 1800-tal har marken brukats av arrendatorer, och än i dag odlas här spannmål. Kungsladugårdarna är inte föremål för utförsäljning.