Enligt skollagen måste skolans verksamhet vara icke-konfessionell. Om avslutningen hålls i en kyrka innebär det att prästen måste avstå från religiösa inslag. Detta fick nyligen Sävare församling i Lidköping att säga nej till skolavslutning i kyrkan med motiveringen att kyrkans uppgift är att sprida evangelium och att detta krockar med skollagen. Beslutet har fått stor uppmärksamhet i flera medier.
I Sörmland har många, men långtifrån alla, skolor avslutningar i en kyrka. En av dem är Kjula skola utanför Eskilstuna, där Susanne Johansson är rektor. Hon tycker att kyrkan är en vacker lokal och att det blir mer stämningsfullt att vara där.
– Det blir något speciellt, lite högtidligt, säger hon.
Att skollagen följs och att det därmed inte får förekomma några religiösa inslag är viktigt, understryker Hans Ringström, chef för grundskolan i Eskilstuna kommun. Samtidigt är trycket från föräldrar att avslutningarna ska hållas just i kyrkan stort på sina håll. Men skolchefen tror inte att frågan vållar särskilt mycket huvudbry hos skolledarna – åtminstone inte längre.
–Jag har jobbat här sedan 2013, och vårterminen 2014 var det många rektorer som ställde frågor kring hur man ska förhålla sig till detta, säger Ringström.
Men sedan dess har det varit lugnt.
Det är också rektor Susanne Johanssons bild.
– Det har inte varit någon diskussion. Vi har ett bra samarbete med kyrkan, och pratar med präst och kantor innan, så det är lugnt.
I Nyköpings kommun är det bara två av de kommunala skolorna som har valt att ha sin avslutning i kyrkan, enligt barn- och ungdomsnämndens ordförande Anders Eriksson (C). Även han menar att frågan är okomplicerad, men understryker att det viktigaste är att alla elever känner sig bekväma på avslutningen.
– Det är vikigt att förstå hur Sverige ser ut i dag, och att det är annorlunda än för 30 år sedan.
I Katrineholms kommun hålls avslutningar i kyrkan på flera håll, bland annat i Björkvik, där Åke Eldberg är kyrkoherde. Han ser inte skollagens krav som något problem i praktiken.
– Det är inte så att jag kommer att hålla någon omvändelsepredikan, konstaterar han.
Samtidigt säger Åke Eldberg att han inte skulle acceptera om någon kom med instruktioner till honom om vad han skulle säga i samband med avslutningen.
– Jag skulle inte gå med på att nån från skolan talade om för mig vad jag inte får säga.
Bilden av att man i allmänhet kommer bra överens mellan skolor och kyrka delas av biskopen i Strängnäs stift, Johan Dalman. Han tycker att skolavslutningarna i kyrkan är en tradition som man bör slå vakt om, och menar att dialogen mellan skolor och kyrkor i allmänhet fungerar bra.
– Skolavslutningar har med vårt kulturella och andliga rotsystem att göra. Och man ska vara rädd om rotsystemen.
Det säger Johan Dalman, biskop i Strängnäs stift, och pekar på att avslutningarna ofta är en viktig tradition som han tycker är värd att värna och bevara.
Frågan om skolavslutningar i kyrkan brukar komma upp till diskussion varje år, säger biskopen. Men på de allra flesta håll fungerar det utan problem, menar han. När skolledning och kyrka möts och för en dialog blir det oftast bra, enligt Dalman. Trots att skolavslutningarna enligt skollagen inte får innehålla några religiösa inslag brukar man komma överens – det gäller att hitta rätt tonläge från båda parter, menar Johan Dalman.
– Det är klart att om någon säger åt dig att "det och det får du inte säga", haltar förtroendet. Men man får ha en dialog och jag tycker att man ska vara generös och låta barnen få den här upplevelsen.
Johan Dalman menar också att kyrkobyggnaderna och -rummen har mycket att berätta i sig själva, och att det därmed inte bara är det som uttrycks med ord som är viktigt. Kyrkorna har spelat en viktig roll i bygderna under mycket lång tid, och berättar om allt från religion, till samhällsutveckling och historia.
– Även om man skulle gå in där och tiga, så talar rummet.