Svenska kyrkan har ungefär 3 700 kyrkobyggnader och att hålla byggnaderna i gott skick är kostsamt för församlingarna. Efter att kyrkan skildes från staten år 2000 inrättades den kyrkoantikvariska ersättningen, som ska kompensera för de extra kostnader som uppkommer vid renoveringarna.
Den senaste femårsperioden har stödet uppgått till 460 miljoner kronor per år, omkring 125 000 kronor per kyrka och år. Dock kan inte alla 3 700 kyrkobyggnader ta del av stödet: det gäller bara kyrkor byggda före 1940, eller särskilt utvalda yngre kyrkor.
Principen är att vid renoveringar använda de metoder som användes förr, exempelvis med kalkputs i tak och på väggar, linolje- och slamfärg och med hantverkare som känner till de gamla metoderna. Kyrkan har inte fria händer i renoveringarna, utan ska följa kulturminneslagens krav.
– Sedan kyrka och stat skildes har medlemsantalet i kyrkan minskat, men de dyra renoveringarna måste göras ändå, säger Dag Forssblad, stiftsantikvarie i Strängnäs stift.
Förra året sökte landets församlingar omkring en miljard kronor från ersättningen, och Forssblad konstaterar att behoven är större än tillgången.
I år ska den kyrkoantikvariska ersättningen omförhandlas och Dag Forssblad hoppas att ersättningen åtminstone indexuppräknas, men helst utökas. Svenska kyrkan vill dessutom att pengarna i framtiden ska kunna gå till att hålla kyrkorna öppna, och till tjänster och kompetensutveckling.
Inte minst på landsbygden är kyrkan en viktig mötesplats, menar man i en ny rapport.
För att diskutera kyrkans roll har biskopen i Strängnäs, Hans-Erik Nordin, bjudit in stiftets alla riksdagspolitiker till ett samtal i slutet av april. Det finns oro för hur kyrkorna ska klaras, om man inte börjar se kyrkan på ett nytt sätt, förklarar Miriam Arrebäck, pressekreterare i stiftet.
– Det man ska diskutera är de kulturhistoriska värdena, men också kyrkans roll som mötesplats, säger hon.
Ett alternativ, om inte kyrkan hittar ett sätt att få in mer pengar, är att kyrkor säljs.
– Det kan bli en effekt om man minskar den kyrkoantikvariska ersättningen. Det är inte en i sig eftersträvansvärd utveckling, men på sikt är det svårt att ha alla byggnader, säger stiftsantikvarie Dag Forssblad.