Skillnaden mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättningsgrad har dragit i väg på senare år. Av länets drygt 13 553 arbetslösa är nästan 62 procent utrikes födda. I Eskilstuna, som tillsammans med Flen är den kommun i Sörmland som har högst arbetslöshet, är siffran ännu högre.
Den stora skillnaden i sysselsättningsgrad kan förklaras med att det tar tid att etablera sig i ett nytt land, men också av att utbildningsnivån generellt sett är lägre i gruppen utrikes födda.
– Vi ska inte förringa problemen med att få ut nyanlända på arbetsmarknaden och det ser inte ut att bli lättare. Vi har haft en lång högkonjunktur, men alla siffror vi får tyder på att vi är på väg mot sämre tider. Det kommer göra det ännu svårare för nyanlända utan utbildning att få arbete, säger Sam Farsani, sektionschef på Arbetsförmedlingen Sörmland.
Han betonar vikten av att snabbt göra sig attraktiv på arbetsmarknaden genom att i första hand skaffa sig gymnasiekompetens.
– Många gånger kan man tro att språket är det viktigaste, men jag vill hävda att utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet är avgörande för att komma in på arbetsmarknaden, säger Sam Farsani.
Han menar att lyckad integration sker genom arbetslivet och att förutsättningarna för att komma in på arbetsmarknaden ökar avsevärt med utbildning i bagaget.
– Ett arbete är första steget i integrationen och ett arbete gör människor fria. Fria människor är motiverade att utveckla sig och skaffa mer kompetens, resonerar Sam Farsani.
Aktuella siffror visar på en tudelad bild av Sörmland. Kommuner som Nyköping, Strängnäs, Trosa och Gnesta har låg arbetslöshet, medan Eskilstuna, Flen och Katrineholm har det betydligt tuffare.
Förhållandet förklarar Sam Farsani med att de sistnämnde kommunerna har varit populära att bosätta sig i som nyanländ.
– Där har det funnits såväl lediga bostäder som anhöriga och det spelar stor roll i sammanhanget.
I vilken grad de utrikes födda lyckas etablera sig på arbetsmarknaden kommer bli en av länets nyckelfrågor kommande år. Samtidigt blir ökningen av antalet utrikes födda bland Sörmlands befolkning avgörande för arbetskraftens och sysselsättningens utveckling. Utan tillskottet av utrikes födda skulle arbetskraften och skatteunderlaget minska i länet.
– Generellt lider Sörmland av en låg utbildningsnivå och det gäller i synnerhet bland utrikes födda, säger Sam Farsani. Vår kortsiktiga utmaning är att få fler nyanlända att utbilda sig, men beroende på bakgrund, klasstillhörighet och kunskapsnivå är inte alla motiverade att integrera sig i samhället, säger Sam Farsani och fortsätter:
– Många gånger handlar det om människor som flytt och lämnat allt. Här krävs snabba insatser och att de omgående kommer i kontakt med rätt instanser. Men det finns också ett stort individansvar. Vi ska erbjuda rätt stöttning och vägleda människor men inte "krama ihjäl dem".
Han uppskattar att det i snitt tar mellan tre till sju år innan en nyanländ kommer i sysselsättning, beroende på faktorer som bland andra: utbildningsnivå, rådande arbetsmarknad, motivation och samverkan mellan myndigheter, arbetsgivare och utbildningsväsende.
– Utrikes födda med kompetens motsvarande gymnasieutbildning eller högre kommer relativt snabbt in på arbetsmarknaden. Motsatsen gäller för människor som saknar formell utbildning. När konjunkturen viker måste dessa människor ha en utbildning för att ha en chans på arbetsmarknaden.
–Långsiktigt är den här gruppen en otrolig tillgång för både länet och riket. De utgör ett potentiellt skatteunderlag och vi ser att såväl välfärd- som sjukvårdssektorn kommer att behöva de här människorna i sysselsättning framöver, säger Sam Farsani.