"Det är viktigt att hålla ett öga på det här och se var det tar vägen. Vi måste vara vaksamma på att förskrivningen inte ökar" säger Maria Remén, infektionläkare och ansvarig för antibiotikaarbetet i Region Sörmland.
Många tar nog för givet att en vanlig bakterieinfektion ofta behandlas enkelt med några dagars antibiotikakur. Men den tryggheten är hotad.
Bakterier, både globalt och här i Sverige, utvecklar över tid en motståndskraft mot antibiotika som gör att den inte alltid biter. En orsak till att resistensen ökar är att läkare skriver ut mer antibiotika än nödvändigt.
– Den viktigaste faktorn för att bakterier blir resistenta är det totala trycket av antibiotika i ett samhälle. När de resistenta bakterierna blir vanligare måste vi använda bredare och bredare antibiotika för att behandla banala infektioner, säger infektionsläkaren och antibiotikaexperten Maria Remén.
Ett exempel på sådana infektioner som hon nämner är urinvägsinfektion.
– Det är en sjukdom som tidigare gått att behandla med en enkel kur som man tar hemma – men som man kanske då måste ligga på sjukhus och få intravenös antibiotika för. Helt enkelt för att det inte finns annan antibiotika som hjälper.
Region Sörmland arbetar aktivt för att minska antalet antibiotikarecept, och utvecklingen har länge varit positiv. År 2000 låg antalet recept på över 400 per 1 000 personer och år – att jämföra med en nivå kring 230 stycken år 2020.
Region Sörmlands sjukhus jobbar sedan 2019 med regelbundna ronder, där alla patienter som behandlas med antibiotika gås igenom. Det arbetet leder enligt Maria Remén till märkbart minskade mängder antibiotika i regionen. "Det är vi ganska ensamma om i Sverige" säger hon.
Men nu har kurvan börjat vika uppåt igen. 2023 ökade antalet recept för andra året i rad, till 264 per 1 000 invånare. Om antibiotika fortsätter spridas i ökad takt är hon orolig för de allvarliga konsekvenser det kan få.
– Hamnar vi i en spiral uppåt blir det krångligare och krångligare att behandla. Då kommer vi att behöva alltmer breda antibiotika för våra patienter, säger hon och fortsätter:
– Och grejen är ju att om man kommer in med en akut infektion och är jättedålig, och vi inte har någon fungerande antibiotika – ja, då dör man ju i lunginflammation eller bukinfektioner som tidigare gick att behandla.
Sveriges regioner jobbar mot ett mål om max 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare och år. 2023 låg snittet för Sverige på 270.
Även möjligheter att ta hand om för tidigt födda barn kan hotas.
– De har ett omoget immunförsvar, så deras fortlevnad bygger helt på att vi har fungerande antibiotika. Det är mycket saker som står på spel.
Vad kan man som privatperson göra för att inte bidra till problemet?
– Dels se till att inte sprida infektioner när man är sjuk, vara hemma från jobbet och vara noga med sin hygien. Samt att inte kräva antibiotika av sin läkare för infektioner som inte behöver det.