På länsstyrelsen i Sörmland känner 84 procent av dem som svarat på vår stora enkät till förbudet för offentliga arbetsgivare att efterforska en källa, det vill säga försöka ta reda på om en anställd lämnat uppgifter till media. Närmare 70 procent uppger att de vet vilka handlingar myndigheten är skyldig att lämna ut enligt offentlighetsprincipen.
Siffrorna är betydligt bättre än för snittet i enkäten. Länsstyrelsens medarbetare tycks överlag ha bra koll på offentlighetsprincipen.
Eva Nilsson är chefsjurist på länsstyrelsen. Hon berättar att länsstyrelsen regelbundet håller utbildningar om bland annat offentlighet och sekretess, och gläds åt att man utmärker sig positivt i tidningens undersökning.
– För mig är det här oerhört centralt, och jag tycker ständigt att vi kan förbättra oss. Vi pratar också om att det här är en förtroendefråga för vår verksamhet, att vi har ett intresse av att vara så öppna som vi kan, säger hon.
En fråga som verkar ställa till huvudbry hos många offentliganställda är dataskyddsförordningen, GDPR. Den hindrar inte myndigheter från att lämna ut handlingar, även om den kan få praktiska konsekvenser i hur elektroniska uppgifter ska hanteras. Men många har svarat ja på frågan om GDPR hindrar möjligheten att lämna ut handlingar till media. Här krävs nog mer kunskaper, tror Eva Nilsson.
– Jag tror att det är en utbildningsfråga, säger hon.
På länsstyrelsen känner de flesta medarbetare, över 85 procent, till den så kallade meddelarfriheten. Den innebär att en offentliganställd kan meddela känsliga uppgifter till media – något som är skyddat i grundlagen. Det gäller även, med vissa undantag, uppgifter som är belagda med sekretess. Men många medarbetare i kommuner, landsting och även på länsstyrelsen svarar att en person som läser upp sekretessbelagd information för en journalist gör fel.
– Jag tror att det är ganska hårt inarbetat att man inte ska sprida sekretessbelagd information, säger Eva Nilsson.
Men möjligheten finns i lagen för att missförhållanden ska kunna bli allmänt kända. Eva Nilsson kan därför tänka sig att information om meddelarfriheten ska få ta plats i kommande utbildningar på länsstyrelsen.
– Ja, det kan finnas en poäng i att ha med det, även om jag hoppas att behovet och intresset av att utnyttja den är begränsat i en sund myndighet, säger hon.