Ko nummer 3001 på Harpsunds gård utanför Flen kalvade på torsdagsförmiddagen för fjärde gången.
Kon slickade på sin kalv för att den skulle bli torr och resa sig inne i det moderna robotstallet där det bedrivs ekologisk produktion med cirka 180 mjölkkor och 300 ungdjur.
Enligt vikarierande djurskötaren Kajsa Fröberg är det är typiskt för kor i ekologisk produktion att de kalvar fler gånger än konventionella kor.
– Eftersom de inte drivs lika hårt att mjölka mycket så håller de bättre.
Förvaltaren Per Rudengren tycker dock att Harpsund lönas dåligt för sin satsning på ekologisk produktion. Han visar avräkningsnotor som visar hur det så kallade ekotillägget minskat fyra år i rad. 2011 uppgick det till 1 krona och 32 öre per liter mjölk. I dag är det nere i 75 öre. Gården får i dag mindre betalt för mjölken än för fyra år sedan, trots att mjölkpriset till konsumenter stigit under samma period.
– Vi är väldigt få i dag. Strängnäs kommun har inte en enda mjölkbonde kvar i dag. I Mellösa församling är det bara tre kvar nu, säger Per Rudengren.
61 procent av lantbrukarna upplever att lönsamheten är dålig, enligt vårens Lantbruksbarometer som presenterades på torsdagen. Efter tre års negativ trend finns det dock förhoppningar om att lönsamheten ska gå i en positivare riktning.
Mjölk-, nötkötts- och växtodlingsproducenter tror på en förbättrad lönsamhet under det närmaste året. Grisköttsproducenterna tror däremot på en försämring.
– Det ser ni när ni går och handlar: det är ju mycket danskt. Dansk grisproduktion är så mycket större än svensk, säger Kristina Söderstierna vid LRF Konsult.
– Det är ju en form av konkurrens att Danmark inte blir av med sina grisar på andra marknader, då tar man närmaste grannen och pressar in det på.
Bland växtodlingsproducenterna är prognosen för det närmaste året positiv.
– Asien förbrukar mer vete, de äter mer bröd, då ökar ju världskonsumtionen. Det är det som driver upp priserna, säger Per Rudengren.
Nötköttsproducenterna har enligt Lantbruksbarometern upplevt en förbättring, främst sedan i höstas.
– Det är mycket den svenska konsumtionen, att man försöker marknadsföra det bättre. McDonalds har ju marknadsfört sig för att vilja köra minst 50 procent svenskt kött i sina hamburgare, och det har ju varit bra för hela nötköttssektorn, säger Per Rudengren.
Det som särskiljer lantbrukarna i region 2, där Sörmland ingår, från riket är att de lånat mer pengar till markköp och att fler ombildat sina företag till aktiebolag.
– Det kan hänga ihop med att det har blivit större enheter, säger Sven-Erik Öhlin vid Sörmlands Sparbank.
Även mjölkproducenterna upplever en förbättring, enligt Lantbruksbarometern.
– Efterfrågan i Kina på mjölkpulver är extrem, och då gör det att kan sälja överskottet i Europa ut mot andra världsdelar, säger Per Rudengren som räknar med att Harpsund ska gå med vinst i år.
I robotstallet kommer ko 3001:s avkomma snart att ta sina första stapplande steg.
– Det är en kviga så den får heta 3465, säger djurskötaren Kajsa Fröberg.