Lärare oroliga för sina elever – men för få ställer frågor

Nästan nio av tio lärare oroar sig för sina elever under sommarlovet. Och oron är befogad. Enligt barnrättsorganisationen Maskrosbarn är det så många som sex barn i varje klass som far illa på grund av en missbrukande förälder, eller en förälder med psykisk ohälsa.

Det kan i dag finnas ungefä'r 500 000 barn i Sverige som har ett allt utom optimalt hemförhållande. "Vi måste se dem", säger Helen Klaesson på barnrättsorganisationen Maskrosbarn.

Det kan i dag finnas ungefä'r 500 000 barn i Sverige som har ett allt utom optimalt hemförhållande. "Vi måste se dem", säger Helen Klaesson på barnrättsorganisationen Maskrosbarn.

Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Sörmland2019-06-06 04:40

– Det är ungefär 500 000 barn och ungdomar i åldern 13 till 19 år, säger Helen Klaesson, som är ansvarig på Maskrosbarn för projektet som fått rubriken Skolkurage.

– Vad många av skolbarnen säger är att mycket kunde se annorlunda ut om de bara blev sedda i skolmiljön. Om en lärare ville byta ut den där undran hur saker och ting går i studierna till ett enkelt Hur mår du?

Nu bygger hela rapporten på två enkäter som gjordes med 1 046 elever och 1 080 lärare, och den visar tydligt att lärare har svårt att identifiera utsatta elever.

68 procent av alla tillfrågade lärare anser att det är svårt att ta bladet från munnen och bara fråga sina elever hur deras situation utanför skolan ser ut. 28 procent av lärarna avstår helt från att ställa frågan, trots att de har samtal med eleverna om den personliga utvecklingen och till och med regelbundna hälsosamtal.

Av de tillfrågade eleverna är det så många som 71 procent som menar att just deras hemförhållanden påverkar deras skolarbete negativt. Av gymnasieeleverna är det 43 procent som någon gång funderat på att helt hoppa av skolan på grund av att situationen hemma är jobbig.

– Skolan är ofta en viktig fristad för just de här ungdomarna, säger Helen Klaesson. Det är därför viktigt att skolpersonal har tid att skapa relation till sina elever för att kunna bygga tillit så att elever ska våga berätta och be om hjälp när de behöver.

– Om inte en vuxen person vågar ställa frågan hur ska ungdomarna våga berätta? lyder den retoriska frågan

Från barnrättsorganisationen Maskrosbarns sida försöker man stötta genom att finnas på plats via internet fem dagar i veckan, och man försöker nå ut med stöd till alla landets kuratorer.

– Vi har i dag nio olika stödprogram och vi växer hela tiden.

Med tanke på att hela organisationen startade för fjorton år sedan genom ett projektarbete i gymnasiet av två elever så har man kommit långt. I dag finns man rent fysiskt i både Stockholm och Göteborg och antalet sponsorer, som gör verksamheten möjlig, ökar stadigt.

– Vi är ute och föreläser för elever och vuxna som möter ungdomar om de här frågorna för att öka kunskapen.

Vad händer om man helt enkelt missar signalerna från barn eller ungdomar som har det tufft hemma?

– Risken finns att de utvecklar samma beteende som deras föräldrar vare sig det handlar om våldsamma föräldrar eller föräldrar som lever med psykisk ohälsa eller föräldrar som missbrukar.

Maskrosbarn

Författaren Solveig Cronström har intervjuat maskrosbarn för sin studie som fick titeln “Dansa med träben” och hon betonar att titeln är ett lånat citat av en av hennes intervjuobjekt, som liknar sin uppväxt som att försöka dansa med förhinder. Och att hitta tänkbara vägar utanför det egna hemmet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!