2019 anmäldes 14 388 brott i Eskilstuna kommun, 7 011 brott i Nyköping och 3 743 brott i Katrineholms kommun, enligt Brottsförebyggande rådet. Men är det mord, bokföringsbrott eller snatterier det handlar om? Bara antalet brott säger egentligen ganska lite om hur invånarna drabbats. Grova våldsbrott "väger" i statistiken lika mycket som exempelvis snatterier, som inte drabbar medborgarna lika hårt.
– Som statistiken redovisas i dag är det ett till ett, ett rån har lika stort värde som en cykelstöld. Om vi tidigare har tittat på brotten mer kvantitativt är brottsskadeindex ett nytt verktyg för oss att se olika brottstypers påverkan i samhället. Ett hårt drabbat område kanske inte är så hårt drabbat, om vi tittar närmare på vilka slags brott som sker där, säger Linda Nilsson, projektledare vid polisens Nationella operativa avdelning.
Hon hör till dem, som de senaste åren arbetat med en ny metod för att mäta brottsligheten: Crime harm index, som kan översättas till "brottsskadeindex". Med metoden får varje brott olika poäng.
Idén kommer från England, där den redan används av polisen. För några år sedan var två svenska polisanställda, Maj-Britt Rinaldo och Fredrik Kärrholm, i Cambridge och lärde sig om metoden som i framtiden kommer att finnas tillgänglig också här.
– När jag fick höra deras presentation av metoden tänkte jag "varför har vi inte gjort det här tidigare". Man fokuserar på hur mycket skada brottet orsakar, mer än på bara antalet brott, säger Linda Nilsson.
Sedan 2019 har arbetet pågått med att anpassa index-metoden till svenska förhållanden. Nu finns en betaversion och Linda Nilsson berättar att man testar metoden på olika sätt, i ett projekt som pågår fram till 2021.
Poängen kan matchas mot kartor, där polisen lätt kan se vilka områden som är mest utsatta för grövre brott och även vilka områden som är utsatta för många brott, som dock inte nödvändigtvis är grova.
– Tar man två närliggande områden, där det ena är ett butiksområde med snatterier och fulla människor som stökar, och området bredvid har mord, grova rån och skjutningar, då är de områdena ungefär lika utsatta för brott, om man räknar på det traditionella sättet. Men använder man indexet och tittar på hur allvarliga brotten är, är området med grövre brott mycket mer utsatt, säger Johnny Onbiner, kommunpolis i Katrineholm, Flen och Vingåker.
Poängen som brotten tilldelas utgår från vilka påföljder, straff, domstolarna dömt skyldiga till. Linda Nilsson berättar att man aktivt valt att göra på det sättet, i stället för att ge poäng utifrån straffsatser i brottsbalken, för att poängen ska spegla samhällets syn på dem. Synen på vilka brott som är allvarligast varierar över tid.
– Att poängen sätts efter påföljd visar hur vårt rättssystem värderar brotten. Vi kan också sortera bort personer under 21 år, eftersom de normalt får kortare påföljder än äldre, de riskerar att snedvrida påföljderna.
Kommunpolis Johnny Onbiner berättar att polisen redan idag arbetar efter var de grövre brotten sker – men utan faktaunderlag.
– I dag använder vi vår lokala problembild. Det är ingen nyhet för oss att det är skjutningar, där har vi självklart prio. Men nu har vi ett godtyckligt sätt att bedöma det, vi utgår från erfarenhet. Med indexet får vi faktaunderlag.