Eveline Jacobson är intensivvårdssjuksköterska på Mälarsjukhuset i Eskilstuna och en av årets sommarpratare i Sommar i P1.
Den 20 mars intensivvårdades en patient med covid-19 på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Två veckor senare hade tre helt nya intensivvårdsavdelningar öppnats – och alla var fulla.
Eveline Jacobson, IVA-sjuksköterska på Mälarsjukhuset och en av årets sommarpratare, beskriver i sitt program hur hennes avdelning, med sexdubblad kapacitet, förvandlades till en krigszon med vårdpersonal i rymddräkter, kakafonier av pipande maskiner och våg efter våg av sjuka patienter.
– Det blev ett kaos jag aldrig tidigare upplevt, säger hon.
Jesper Sperber, verksamhetschef på anestesikliniken på Mälarsjukhuset och Kullbergska, minns hur han och kollegorna sneglade mot Italien och frågade sig hur man skulle hantera en liknande situation.
– Man ville inte tro på det. Men efter att vi fick vårt första fall gick allt extremt snabbt. Samtidigt saknades en infrastruktur för att hantera det som hände. Vi fick skapa nya strukturer i stort sett dagligen samtidigt som det regnade in patienter. Det var hemskt.
Planerade operationer ställdes in, personal som aldrig jobbat med intensivvård hämtades från vårdcentraler och bussades in från Katrineholm. Nya avdelningar byggdes upp, öppnades och fylldes direkt.
– I flera veckors tid blev det bara värre och värre. Patienterna blev bara fler och ingen såg något slut. Vi tänkte: tänk om vi kommer till en punkt där vi tvingas låta människor dö för att vi inte har någon plats. Dit kom vi inte, men scenariot fanns alltid med. Någonstans knäcks vården. Osäkerheten var en extrem stress för alla som jobbade och många har mått väldigt dåligt.
Det massiva gensvaret från samhället, som stöttat med matlådor och skyddsutrustning, blev en ljuspunkt i mörkret.
– Allt stöd har varit väldigt uppskattat och har underlättat mycket.
Pandemin slog till mot Sörmland tidigt och med full kraft. Dödsfallen i relation till befolkningsmängden är, utöver Stockholm, fortfarande fler än någon annanstans i landet. Nästan 250 sörmlänningar har avlidit, varav 162 på sjukhus. 780 personer med konstaterad smitta har vårdats på sjukhus, varav 141 på IVA.
Jesper Sperber är verksamhetschef för anestesikliniken på Mälarsjukhuset och Kullbergska.
I slutet på maj kom en psykologiskt viktig vändpunkt när en av de nyöppnade IVA-avdelningarna kunde stängas. Sedan dess har ytterligare en avdelning stängts och den hårt prövade vårdpersonalen kunnat andas ut en aning.
– Alla har bitit ihop och väntat på att det ska börja klinga av, vilket det nu har gjort. Många är psykologiskt väldigt slitna och behöver ledighet. Därför känns det väldigt bra att personalen nu kan få gå på semester.
Den 10 april nådde antalet sjukhusvårdade med covid-19 sin kulmen med 159 patienter, varav närmare 40 på IVA. Under tisdagen, tre månader senare, var siffran nere på 14, varav två på IVA. Det är den lägsta noteringen sedan den 20 mars. Över tio dagar har passerat utan dödsfall på sjukhus.
Signar Mäkitalo, nytillträdd smittskyddsläkare i Sörmland, blickar ut över en storm som mojnat och konstaterar att många, om inte alla, pilar just nu pekar åt rätt håll.
– Det är en enorm skillnad, säger han.
Mäkitalo, tidigare smittskyddsläkare i Gävleborg, ser flera möjliga förklaringar till den dalande kurvan i Sörmland. Däribland en potentiellt högre immunitet än rapporterat och ”mättnad” bland de som är minst benägna till social distansering.
Signar Mäkitalo är sedan 1 juli ny smittskyddsläkare i Region Sörmland. Han kommer närmast från motsvarande tjänst i Region Gävleborg.
– I Folkhälsomyndighetens första studier med fälttest hemma hittades flest bärare av viruset bland 16–29-åringar, som är den grupp som rört sig mest. Där kan det ha uppstått en immunitet som gör att man får en mindre smittspridning. En annan möjlighet är T-cellsskydd.
I slutet av juni presenterades resultaten av en ännu opublicerad studie från Karolinska institutet där immunologiska analyser gjorts på prover från drygt 200 personer, varav många med milda eller inga covid-symtom. Många uppvisade då så kallad T-cellsimmunitet mot viruset, något som enligt forskarna innebär att immuniteten sannolikt är större än vad antikroppstesterna visar.
Kan det vara så att många i Sörmland har utvecklat T-cellsimmunitet eller antikroppar, och att det bidragit till minskad smittspridning?
– Jag tror att det handlar om en kombination av en hyfsad immunitet i de grupper som är bra på att sprida och att folk följer rekommendationerna. Ska vi hålla i det här så hänger mycket på befolkningen. Slutar man följa riktlinjerna så tror jag dessvärre att det kommer säga pang.