Klockan 10.21 den 21 december, några minuter innan den här artikeln publicerades, inträffade vintersolståndet. Vintersolståndet är alltid en exakt tidpunkt, eftersom det har med jordens och solens förhållande till varandra att göra.
– Två gånger om året inträffar den tidpunkt då jordaxeln lutar som mest in mot – eller bort från – solen. På norra halvklotet, där Sverige ligger, inträffar sommarsolståndet vid den tidpunkt då lutningen gör att solen står som högst på himlen, och därmed är uppe längst; alltså ger flest ljusa timmar. Vid vintersolståndet råder det motsatta förhållandet, har Sandra Andersson, klimatolog på SMHI, tidigare förklarat för tidningen.
Exakt när solstånden inträffar varierar från år till år. Sommarsolståndet varierar mellan 20 och 22 juni, och vintersolståndet infaller mellan 20 och 23 december, enligt SMHI.
Och det går att räkna på det här, framåt. Det har SMHI gjort. Så här skriver man på sin webbplats:
"För vintersolståndet gäller att vi kommer fortsätta alternera mellan den 21 och den 22 december fram till år 2047, som är det sista året det här seklet med vintersolstånd den 22 december. Därefter är det alltid den 21 december som gäller fram till 2084, då vintersolståndet kommer att infalla redan den 20 december under skottår. Detta är dock avhängigt politiska beslut. Om vi får ständig svensk sommartid är det i stället åren 2051 och 2088 som gäller."
Men nu är det varken 2088, 2084 eller 2051.
Det är 2024.
Och det här vänt!
(Även om det kommer dröja ett tag innan vi märker någon faktisk skillnad.)