Eskilstuna-Kuriren, Södermanlands Nyheter och Katrineholms-Kuriren har i flera artiklar granskat vilken vård äldre människor som drabbats av covid-19 får – eller inte får.
Råd från Socialstyrelsen har kritiserats då läkare på förhand ska bedöma om en person ska få sjukvård eller palliativ vård vid sjukdom utifrån riktlinjer om prioriteringar på grund av vårdplatsbrist. Trots att det inte finns någon brist ännu. Dessutom rekommenderas att bedömningen görs utan besök av läkare. Granskningen har kunnat visa att de flesta äldre dör på sina boenden, inte på sjukhus.
Men regionens högsta politiker, Monica Johansson (S), tycker inte att de uppgifter som kommit fram i medierapporteringen ger henne anledning att vidta några särskilda åtgärder. Hon framhåller att vården ska ges utifrån varje persons behov och att vården ska bedrivas i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och de direktiv som finns. Så sker också i Sörmland, enligt Monica Johansson.
– Jag har inte fått några indikationer på att det inte skulle fungera så, säger hon.
Om misstag har skett, så är det inte på något systematiskt sätt, menar hon.
– Människor kan alltid begå misstag. Men det är inte något nytt i det här, tvärtom så fungerar det alldeles utmärkt i de allra flesta fall, säger hon.
Vid misstankar om felaktigheter, så finns Inspektionen för vård och omsorgen, Ivo, och patientnämnden, framhåller Johansson.
Oppositionsrådet Magnus Leivik (M) tycker dock att frågan behöver belysas ytterligare. Under det senaste sammanträdet för regionstyrelsen lyfte han frågan om vård för personer inom äldreomsorgen.
– Det är uppenbart att det har varit ett ensidigt fokus på sjukhusvården. Därför efterlyste jag mer öppenhet och underlag kring de patienter som bor på särskilda boenden. Enligt uppgifterna som gavs på styrelsemötet gör man individuella bedömningar i varje patientfall. Men efter er rapportering verkar det finnas vissa oklarheter, säger han.
Samtidigt förutsätter han att en läkare i samtliga fall fattat beslut i samråd med anhöriga huruvida en patient ska förflyttas till sjukhus eller få palliativ vård på boendet. I och med detta menar Magnus Leivik att det är viktigt att dessa uppgifter sammanställs och redovisas för att man ska kunna se i hur hög grad rutinerna har följts.
– Det är viktigt att vi är öppna med hur många personer med covid-19 som är inskrivna i palliativ vård, både när det gäller personer som tillfrisknat eller avlidit. Naturligtvis måste man kunna göra avsteg från riktlinjerna om det finns individuella behov, men det är viktigt att riktlinjerna är kända.
Vidare anser Magnus Leivik att en kommission borde ha tillsatts vid det här laget för att förbättra regionens arbete.
– Redan i början av utbrottet framförde jag behovet av en lärkommission för att hantera de synpunkter som kommer in. Den borde bestå av sakkunniga med fokus på att lära sig att bli bättre. Även om sjukvårdens medarbetare har svarat upp fantastiskt under coronakrisen kan det finnas anledning att fundera kring vad som gjorts på systemnivå. Men någon kommission har inte inrättats, vilket jag tycker borde ha gjorts.
Hur tycker du att den politiska majoriteten har skött sitt uppdrag?
– Jag tror att det kan finnas gott om tid att analysera det om ett litet tag, säger Magnus Leivik.