Det konstaterar Brå, Brottsförebyggande rådet, i en rapport som presenteras denna vecka. Slutsatsen är glasklar: den avsedda effekten har uteblivit.
Det var 2010 som ett avsnitt av LUL, lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, skrevs om. Ändringarna avser barn under 15 år. Dessa är inte straffmyndiga och blir därför föremål för sociala i stället för rättsliga åtgärder om de begår brott.
För att ge socialtjänsten mer att stå på i sina bedömningar av lämpliga insatser ändrades och förtydligades lagen. Sedan dess är det socialtjänstens ansvar att hos polisen begära så kallade paragraf 31-utredningar av barns brottslighet. Lagstiftarnas bedömning är att fler och effektivare polisutredningar också av mindre allvarliga brott i förlängningen ska vara till barnens bästa.
Men dessa utredningar har blivit färre i stället för fler sedan socialtjänsten övertog ansvaret. När Brå jämför antalet utredningar 2012 med 2005 – då det fortfarande var polisen som bedömde socialtjänstens behov av utredningarna – visar det sig att antalet har halverats. Också i Sörmland har andelen anmälda brott av barn som utreds minskat trots reformen.
Brås utredare Nadja Bogestam anser att socialtjänsten och polisen behöver öka sin samverkan för att få en bättre förståelse för varandras roller och kompetenser.
– De har ibland en lite olika syn på värdet av ett polisförhör, tycker hon.
En förklaring till den kraftiga minskningen av utredningar är, enligt Brå, att många socialsekreterare inte känner till att det sedan 2010 faller på deras ansvar att be polisen att utreda. Den förklaringen går dock inte hem bland socialtjänsterna i Sörmland.
– Jag vill påstå att vi är väl informerade. Vi använder oss av möjligheten till polisutredningar när vi bedömer att det är motiverat. Men vi ska passa oss för att stigmatisera barnen, att tillskriva dem en kriminell identitet, säger Marianne Franzén, chef för barn- och ungdomsenheten i Nyköpings kommun.
Sven-Erik Hjortgren, chef för utredningsenheten ungdom i Eskilstuna, drar liksom Franzén en parallell mellan minskningen av polisutredningar och antalet brottsanmälningar mot barn.
– Kriminaliteten bland unga har gått ner, även om den ökat något hittills i år. Samtidigt minskar också alkoholkonsumtionen medan närvaron i skolan ökar, konstaterar Hjortgren.
I Katrineholm har socialtjänsten endast vid några få tillfällen efter lagändringen begärt utredningar av polis.
– Det är bra att vi kan initiera dem. På det sättet har lagen gått åt rätt håll, tycker Ulla-Karin Alnebo, chef för socialförvaltningens myndighetsavdelning.
– Men det är mycket annat än brottslighet som påverkar våra insatser. Ibland kan det vara av vikt att polisen utreder. Men det är många olika saker som påverkar ett barns livssituation som vi måste ta ställning till, säger hon.
Där delar hon kollegernas gängse uppfattning: socialtjänsten är för det mesta tillfreds redan med den egna utredningen.
– Vi har ofta bra koll på läget och känner för egen del bara sällan ett behov av att brott ska utredas, säger Hjortgren.
Samtidigt med socialtjänstens nya ansvar, fick polisen ett nytt krav på sig: att utreda alla grova brott av barn under 15. Enligt Brå har andelen sådana utredningar ökat, men en fjärdedel utreds inte trots lagändringen. Sammantaget ökade därför den totala andelen utredningar av brottsanmälningar mot barn bara marginellt, från 19 procent 2005 till 21 procent 2012.