Liselotte Almén Malmqvist, koncernchef på Jatc, skriver i ett mejl till tidningen att hon tycker att det är "sorgligt och beklagansvärt" att medarbetare säger att bolaget inte gör som lagen säger.
För den som arbetar med personer med funktionsnedsättningar är bestämmelsen om lex Sarah central. Namnet syftar på en lagparagraf som säger att den som arbetar med omsorg är skyldig att se till att brukarna får god omvårdnad – och rapportera de missförhållanden som finns.
Efter att kvinnan som vi kallar för Theresa lämnades ensam att föda inne i sin lägenhet var upprördheten stor på gruppbostaden. Personal beskriver stämningen som uppjagad, omskakad och "konstig". De och brukarna behövde få svar på vad som egentligen hade hänt – och varför – för att kunna gå vidare.
– Vi blev ju så förbannade. Jag sa: Vad fan håller ni på med?, säger en vårdare.
Personalen säger att de gjorde vad de kunde för att rapportera det som skett som ett allvarligt missförhållande enligt lex Sarah. De säger också att de förväntade sig att företagets ledning skulle göra en grundlig utredning, anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och rätta till det som blivit fel.
– Jag vet att jag frågade: Hur går det här till, det måste ju anmälas eller utredas eller någonting. Och då fick jag till svar att det är gjort, att det ska granskas, säger en vårdare.
Men ingen i personalen sett röken av någon utredning.
Tidningen beslutar sig för att leta rätt på lex Sarah-utredningen, något som visar sig vara lättare sagt än gjort.
Jatc har ingen skyldighet att lämna ut handlingen, eftersom offentlighetsprincipen inte gäller för privata omsorgsleverantörer. Vi försöker därför hos de myndigheter som har till uppgift att granska verksamheten och som därför borde ha fått utredningen.
Men de känner inte till fallet.
– Jag kan inte hitta något ärende som stämmer med den händelsebeskrivning du har, skriver registratorn på IVO när tidningen mejlar och frågar.
Eftersom hemkommunen betalar för brukarens omsorg har man rätt att få del av all dokumentation. Men inte heller där finns utredningen.
– Det finns ingen lex Sarah-utredning gällande händelse med det datumet hos efterfrågad leverantör, svarar biståndschefen på Theresas hemkommun.
Som sista utväg vänder sig tidningen direkt till Jatc och ber att få se utredningen. Men även där blir det stopp. Bolagets koncernchef Liselotte Almén Malmqvist menar att tystnadsplikten gör att hon inte kan visa oss handlingen.
Flera av de anställda på boendet är tveksamma till att Theresas förlossning utretts på rätt sätt, eller om den utretts över huvud taget.
En säger att han är trött på att inte få veta och menar att allt måste upp till ytan.
– Ledningen mörkar bara. Vi får aldrig veta något om de incidenter som sker.
– Jag upplever Jatc som att det är en tystnadskultur. Varför inte vara öppen? Alla vårdföretag har incidenter, det är därför vi har lex Sarah, säger en annan.
Jatc community health cares huvudkontor i Södertälje.
Liselotte Almén Malmqvist, koncernchef på Jatc, känner inte igen bilden av en tystnadskultur.
– Det är tyvärr inget som framkommit i våra medarbetarsamtal eller i vår medarbetarundersökning som görs varje år. För oss är det viktig att vi är och kan vara transparenta i vår kommunikation, så att vi bygger fortlöpande upp en resistens mot tystnadskultur, så att vi på det sättet säkerställer både våra deltagare- och medarbetares trygghet, säkerhet och sociala miljö, skriver hon i ett mejl till tidningen.
Hon tycker vidare att det är "sorgligt och beklagansvärt" att medarbetare "upplever" att bolaget inte gör som lagen säger.
– Jag vill dock understryka att bolaget inte har fått någon anmälan eller anmärkning från vare sig IVO eller någon annan myndighet i ärenden som du hänvisar till, avslutar hon.
Personal på boendet har gjort flera anonyma anmälningar om Theresas födsel till IVO, men det har varit förgäves.
En av de som anmält anonymt säger att hen inte togs på allvar av myndigheten.
– Jag kände mig väldigt ifrågasatt. Jag tycker att det är märkligt att IVO inte har något intresse av att granska det här närmare, säger personalen.
Anna Rosklint är presskommunikatör på IVO.
Hur kommer det sig att ni inte följer upp anonyma tips mer grundligt?
– Det är huvudmannens ansvar att utreda och fatta beslut om en händelse är av sådan karaktär att ärendet ska anmälas till IVO, det vill säga en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande eller ett allvarligt missförhållande, säger hon.
"Jag kände mig väldigt ifrågasatt och att de varken brydde sig eller trodde på det jag sa. Jag tycker att det är märkligt att IVO inte har något intresse av att granska det här närmare", säger en ur personalen på gruppbostaden.