Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) har följt några tusen gymnasieelever från Sörmlands län som började studera under 00-talets första år. 80 procent av de som valde att plugga vidare gjorde det i ett annat län, men endast en tredjedel av dessa studenter har efter tio år återvänt till Sörmland.
– Jag skulle tro att det beror på konkurrens mot andra orter och att det i synnerhet kanske är yngre personer i yrkesför ålder som är attraherade av att flytta till storstaden där de får en högre lön, säger Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef på bildningsförvaltningen i Katrineholm.
– Men å andra sidan är det högre levnadsomkostnader i de större städerna.
Gunilla Andersson (S), ordförande i utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden (UAIN) i Nyköping är inne på samma linje. Hon tillägger att det faktum att man studerar i flera år och därmed hinner etablera sig i sin nya hemstad också kan spela in.
– Nackdelen med att Nyköping inte har någon högskola är att vi tappar mycket ungdomar som börjar plugga på annan ort, säger hon.
Samtidigt menar både Gunilla Andersson och Jörgen Rüdeberg att hemvändarfrågan inte är en särskilt intressant sådan för vare sig Nyköping eller Katrineholm, utan att det viktigaste är att det över huvud taget sker en inflyttning.
– Däremot arbetar vi för att skapa en så attraktiv kommun som möjligt. Då kanske det på sikt blir en effekt att vi får fler återvändare, säger Jörgen Rüdeberg.
– Men vi sitter inte och tittar på de som flyttar om de är födda i Katrineholms kommun. Vi behöver kvalificerad arbetskraft och har svårigheter med att få hit högutbildad personal.
En tredjedel hemvändare behöver samtidigt inte uteslutande tolkas som negativa siffror.
– Det är bra att tre av tio återvänder, det är ju en viss andel som kommer tillbaka till kommunen. Resten vägs upp av inflyttningen som sker, säger Gunilla Andersson.
Jari Puustinen (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Eskilstuna, tycker rent av att en tredjedel sörmländska återvändare är mycket positivt, framför allt i dagens globaliserade värld. Eftersom det för många är lätt att vara rörlig och hitta både arbete och kärlek på andra orter, så är tre av tio enligt honom en hög siffra.
– Sedan kan man alltid diskutera om den är tillräckligt hög, men har man varit borta från sin hemort i tio år och kommer tillbaka så tycker jag det visar att man har en förankring till sin hemort, säger Jari Puustinen.
I Nyköping, Eskilstuna och Katrineholm är man överens om att goda kommunikationer, flera bostäder och en bra arbetsmarknad krävs för att fler sörmländska studenter ska vilja bli hemvändare. Puustinen tror till och med att SACO:s siffror kommer att se riktigt bra ut om redan ett decennium:
– Vi har en styrka eftersom vi bygger ut mot Stockholm och vi bor i en region där det händer mycket, så jag är inte förvånad om vi står här om tio år och har en siffra på över femtio procent, avslutar han.