Elisebeth Markström är ordförande i Länsföreningen för kvinno- och tjejjourerna i Sörmland. Hon har varit verksam i kvinnojourerna sedan de första bildades i Nyköping och Eskilstuna 1982, och har genom åren stött på hedersfrågorna på flera olika sätt. Hon har också suttit i riksdagen i många år och för Socialdemokraterna jobbat med brottsofferfrågor i justitieutskottet.
– Ämnet har varit aktuellt inom jourerna i åtminstone 15 år, medan samhället börjat ta hederskulturproblematiken på allvar de senaste tio åren. Det är inte ovanligt att jourerna kommer i kontakt med kvinnor och tjejer som drabbats av våldet och begränsningarna familjen satt upp, och som är modiga nog att ta sig därifrån.
Hon konstaterar att allra mest angeläget är det att personal på länets högstadier och gymnasieskolor lär sig att se de ungdomar som lever med begränsningar i sin tillvaro på grund av familjens tillämpande av hederskultur.
– I den åldern märks detta mer tydligt på ungdomars sätt att vara, och det är så viktigt att de vuxna runt omkring har grundläggande kunskap för att kunna agera och signalera vidare vid första misstanke om att flickor och pojkar far illa.
Skolorna behöver utarbeta strategier för olika situationer, menar hon.
– Marléne Stenman, som ska föreläsa, är själv gymnasielärare och kan ge bra exempel på hur problematiken kan se ut, dela med sig av tecken och symboler för att unga är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Hon kan verkligen öppna ögonen på kollegor och ge skolorna handfasta råd.
Tecken att hålla koll på är ungas begränsningar i vardagen, enligt Elisebeth Markström, att de exempelvis inte får delta på lika villkor i skolaktiviteter.
– Det är vanligt inom hederskulturen att pojkar får i uppdrag att vaka över systrar eller kusiner. Pojkarna är också offer ska man komma ihåg, även de begränsas och far illa.
Hon förklarar också att ju mer man öppet pratar om hederskultur och förtryck, desto fler utsatta unga söker hjälp.
– De kanske pratar med en lärare, en polisman, med skolkuratorn eller med tränaren på fritidsaktiviteten. Vi på jourerna märker det också, att ju mer svenska samhället öppet tar ställning mot hederskulturerna, visar att det i Sverige inte är tillåtet att slå, låsa in och gifta bort minderåriga, desto fler unga kvinnor vågar stå upp för sig och söka hjälp.
Det finns många exempel på hur det kan sluta väldigt bra, men tyvärr har vi ju flera exempel på när det slutar alldeles förfärligt, konstaterar Elisebeth Markström och syftar bland annat på hedersmorden på Fadime Sahindal 2002 och Pela Atroshi 1999.
– Hedern sitter mellan benen på flickorna. För de flesta av oss är det här obegripligt. Men så ser det ut i vissa familjer, och jobbar man i skolvärlden måste man lära sig känna till saker om den här kulturen.
Av länsstyrelsen har länsföreningen fått 272 000 kronor till de två utbildningsdagarna i höst, i Nyköping och Eskilstuna.
– Vi har ett önskemål om att också utbilda länets politiker och kommunförvaltningar.