Mindre grabbigt i de kommunala bolagen

Länets kommunala bolagsstyrelser är på god väg mot jämställdhet mellan könen. Men på många styrelseposter och i vd-stolarna är mansdominansen fortfarande närmast total.

cecilia Lewenhaupt.jpg

cecilia Lewenhaupt.jpg

Foto:

Sörmland2015-11-02 10:06

Det visar en granskning som tidningen gjort av 20 offentliga aktiebolag som ägs av Sörmlands nio kommuner. I artikelns grafiska illustration kan du se hur många män respektive kvinnor som har uppdrag som ordinarie ledamöter i bolagsstyrelserna.

Majoriteten av ledamöterna är politiker, tillsatta på samma mandat som i kommunala nämnder. I den offentliga verksamhet som även omfattar dessa kommunala bolag finns politiska mål om jämlik fördelning mellan män och kvinnor på maktpositioner.

När det gäller ordförandeskapet, den tyngsta styrelseposten, spricker målsättningen fullständigt. I de sörmländska kommunbolag vi tittat på är 85 procent av alla ordförande – och vd:ar – män.

Bland övriga ledamöter ser det ur jämställdhetsperspektiv bättre ut. Medelvärdet för kvinnliga ledamöter är drygt 38 procent, för män knappt 62. Det nationella målet om minst 40 procent av vardera kön är därmed inom räckhåll. Många statliga bolagsstyrelser är redan där, men de kommunala har i många år släpat efter.

Gun Hedlund, docent i statskunskap vid Örebro universitet, forskade under många år om manligt och kvinnligt ledarskap inom den kommunalpolitiska sfären. Medelvärdena för de sörmländska kommunbolagen överraskar:

– Det ser relativt bra ut. Men troligtvis finns det en variation mellan styrelserna när det gäller vilken typ av bolag och verksamhet det handlar om?

Mycket riktigt. Andelen kvinnor är påfallande ofta högre i bolag med verksamhet inom marknadsföring, turism och idrott. Mansdominansen är tydligare i bolag som sysslar med fastighetsförvaltning, energi och vatten.

– Generellt återspeglas könsfördelningen på arbetsmarknaden och vid utbildningsval i ansvars- och intressepolitiken. Men man kan också se att vissa verksamheter har en särskild status. Där det är mer prestigefyllt med en styrelsepost, där är det vanligare med män.

Ofta beror en ojämställdhet i styrelserummen i grunden på en indirekt, dold diskriminering, menar Hedlund.

– Om det är attraktivt och av mäns intresse att ha en viss position, släpper de den inte ifrån sig i första taget. Det kan också sättas upp kriterier för uppdraget som kanske inte alls de rätta, men som gynnar män framför kvinnor. Forskningen visar också att informella manliga nätverk gör det ytterligare svårare för kvinnor att få tillträde.

Sörmlandskommunernas nio fullmäktige utgörs tillsammans av 31 procent av kvinnor. Kan politiken trots ett kvinnounderskott bättre gå i bräschen för ökad jämställdhet i bolagens styrelser?

– Ja. Partierna behöver titta utanför den egna snäva partigruppen. De behöver också, i de fall då deras maktposition är ganska statisk, mer aktivt leta efter kronprinsessor snarare än kronprinsar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!