Tidigare har fristående skolor med långa köer inte kunnat ta emot nyanlända elever. Men den 1 november infördes nya regler som gör detta möjligt.
Syftet är framför allt att avlasta de kommunala skolorna, men också att stimulera till ökad integration. Andelen elever med utländsk bakgrund är avsevärt lägre i friskolorna än i de kommunala skolorna.
Många friskolors huvudmän har öppet deklarerat sin vilja att ta emot fler nyanlända. Hittills har 28 skolor i landet anmält sin avsikt till Skolinspektionen att utnyttja den kvotering som de nya reglerna möjliggör.
Det är dock bara en bråkdel av de nästan 4 000 fristående för- och grundskolor som finns. Friskolornas riksförbund med 500 huvudmän som medlemmar är orolig för att kommunerna inte ska ta med friskolorna i beräkningen.
– Förutsättningen för att ta emot elever är att kommunen är intresserad av att friskolorna ska vara med. Det vi har märkt när vi pratat med både kommuner och medlemmar, är att kommunerna inte informerar att det finns behov av platser, säger organisationens vd Ulla Hamilton till TT.
Sörmland är ett av de län som tagit emot en stor andel av de människor som kom till Sverige i flyktingvågen 2015–2016. Det har satt stor press på de kommunala skolorna. Trycket har varit särskilt hårt i länets största kommuner, Eskilstuna och Nyköping.
Den nya förordningen om kvotering av nyanlända i friskolor är tänkt att lätta på det trycket. Sveriges kommuner och landsting, SKL, tror inte att kommunerna kommer att behålla alla nya elever i sina skolor.
Men sedan flyktingströmmen ströps har järngreppet om de kommunala skolorna släppt något. Många kommuner har organiserat sig för att effektivt hantera trycket på skolorna. Därmed har behovet av avlastning minskat, även om det på vissa håll fortfarande är tydligt inom exempelvis förskolan.
Henrik Eriksson, rektor på Nyköpings högstadium, blåste nyligen krisen över för sin skola, kommunens största grundskola. Signalen från skolförvaltningen är dock att ett visst hjälpbehov kvarstår.
Hans Ringström, grundskolchef i Eskilstuna, ser inte samma behov av friskolornas hjälp i dag som i fjol.
– Däremot kan jag personligen tycka att det skulle vara bra ur integrationssynpunkt ju mer likvärdig elevsammansättning skolorna har, kommenterar han.
Kommunen är skyldig att ta emot nyanlända barn och ungdomar i skolverksamheten, helst inom en månad om det är lämpligt med hänsyn till den ungas personliga förhållanden. Men väntan på en plats i vanlig skola kan särskilt på högstadiet bli lång.
Extrema exempel finns på nyanlända elever i Sörmland som tvingats vänta i fyra–fem månader på en placering.
– Verksamheten vid våra centrala förberedelseklasser håller samma kvalitet som förberedelseklass på vanlig grundskola. Men naturligtvis är det inte bra att eleverna får vänta en tid innan de kommer ut i en miljö där de möter klasskamrater med svenska som modersmål, medger Hans Ringström.