Ulf Thunell och Elin Beckman har tagit över sin gård utanför Bettna efter Elins föräldrar. De producerar i huvudsak nötkött, och är, liksom de flesta andra svenska lantbrukare, beroende av gårdsstödet från EU.
– Jag är egentligen inget fan. Jag ser hellre att vi får betalt för varorna, förklarar Ulf, som är kritisk till EU-stödens utformning. Han menar att det egentligen är ett konsumentstöd för att hålla priserna nere. Enligt honom har priserna legat på ungefär samma nivå sedan 80-talet.
– Priserna skulle ha behövt tredubblas för att hänga med i utvecklingen, säger Ulf.
Stödet ämnar att underlätta för både lantbrukaren och konsumenten genom att hålla priset på jordbruksprodukter låga och samtidigt hålla produktionen vid liv. Men enligt Ulf leder stödet även till mer administration för gårdarna, och ett mer likriktat jordbruk.
– Det blir svårare att producera som vi vill när det finns kriterier att förhålla sig till, menar Ulf.
Under förra veckan enades EU:s regeringschefer om en ny, gemensam långtidsbudget. Jordbruksstödet får tio procent mindre pengar att dela ut till medlemsländernas lantbrukare.
För många svenska gårdar är stödet helt avgörande. Enligt Ulf har en svensk lantbrukare en genomsnittlig vinstmarginal på 3-5 procent.
– De som ligger sämst till kommer att tippa över och gå med förlust om stöden minskar, menar Ulf.
Ulf och Elin får motsvarande 25-30 procent av sin årliga omsättning i stöd från EU. I jämförelse med andra gårdar är detta relativt lågt. Många gårdar som producerar ekologiskt får upp emot 50 procent av sina intäkter från EU, givet mindre produktion och inkomster.
– Vi anlitar en konsult för att se till att göra rätt när vi ansöker. Gör man det minsta fel kan det kosta en flera hundra tusen, förklarar Ulf.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik, som har funnits sedan 1960-talet, är uppdelat i olika falanger. Dels får varje gård ett direkt stöd vars storlek beror på gårdens areal.
Sedan finns även marknadsstöd, där EU stödköper gårdarnas produkter när priset blir för lågt. Det finns även stöd som ska bidra till gårdarnas miljöomställning.
Ulf förklarar att det förmodligen är gårdarna själva som kommer att behöva stå för kostnaden som minskningen i stödet kan komma att innebära.
– Så länge det inte är matbrist kommer priserna vara fortsatt låga. Man får dra ner på utgifterna istället, säger Ulf.