Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker berättar att det hittills i år rapporterats in tre dödskallefjärilar i Sverige. Bilden på dödskallefjärilen har Aimo Keränen tagit.
Monika Eriksson bor på Oddergatan i Katrineholm. När hon skulle gå in genom porten häromdagen gjorde hon en annorlunda upptäckt. På marken framför entrédörren satt en dödskallefjäril.
– Jag var på väg att trampa på den. Jag trodde först att det var skräp, säger hon.
Monika Eriksson uppmärksammade även sin granne Aimo Keränen på fjärilen.
– Den fräste åt mig, berättar han.
Aimo Keränen vände försiktigt på fjärilen och konstaterade att den var gul och svartrandig på undersidan.
– Den hade små pluppar på fötterna som nästan lyste, som små skor, berättar Monika Eriksson.
– Som sirapsdroppar, fyller Aimo Keränen i.
För att ingen annan skulle råka trampa på fjärilen flyttade han den till en mer skyddande plats i gräset.
Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, berättar att dödskallefjärilen, som även är känd från skräckfilmen "När lammen tystnar", är ovanlig men att det händer att den dyker upp i Sverige.
– Den finns längre söderut i Europa, men ibland flyger den hit.
Bland fjärilsskådare är arten mycket populär. Didrik Vanhoenacker drar likheten med ovanliga fåglar.
– Dödskallefjärilen vill man gärna kryssa. Hittills i år har tre fall rapporterats i Sverige. Förra året var det sex fall, berättar han.
Är det många som kan ha sett den, utan att ha rapporterat in den?
– Så kan det ju vara. Men i och med att det är en så pass spektakulär art så skulle jag tro att ganska många rapporteras, av de som ses.
Didrik Vanhoenacker konstaterar att katrineholmarna har varit med om något ovanligt.
– Det är väldigt speciellt. Många nattfjärilar dras till ljus, men den här brukar inte göra det, så de har haft tur att den har dykt upp. Dödskallefjärilen äter honung och har en doft som gör att den inte attackeras av bina, så ibland hittar biodlare den i bikuporna, men att den satt sig att vila på det här sättet är ovanligt.
Fjärilen kommer dock med stor sannolikhet att dö när kylan kommer.
– Ja, det gör den nog. De här kan inte övervintra i Sverige. Möjligen kan den övervintra som puppa, men just den här är ju sent ute då.
Monika Eriksson är glad över att hon fick syn på fjärilen.
– Det här är tydligen en fjäril som man ser högst en gång i livet, säger hon
Aimo Keränen berättar att han har arbetat i skogen hela liven men att han aldrig tidigare har sett en dödskallefjäril.