Årets ansökningsomgång för yrkeshögskoleutbildningar med start 2015 och 2016 har samlat ett rekordstort antal ansökningar. Men på grund av de statliga anslagens storlek har Myndigheten för yrkeshögskolan beviljat färre utbildningar än vanligt. Södermanlands län fick bara fyra av 30 ansökningar beviljade, alla i Nyköping. Campus Nyköping skickade in 13 ansökningar men fick bara två beviljade. Yrkeshögskoleutbildningen medicinsk sekreterare som får fortsätta och den nya utbildningen till köksmästare.
– Jag är inte ett dugg besviken. Campus Nyköping har nio yh-utbildningar i dag och jag tycker det är jätteroligt att vi får den nya utbildningen köksmästare. Det faktum vi har att förhålla oss till är mängden pengar som myndigheten har att fördela, säger Lasse Sahlin, chef högre utbildning på Campus Nyköping.
Men Lena Nyquist, projektledare på YHM, Handelskammaren Mälardalen, är kritisk till hur myndigheten prioriterat.
– Man har gjort en konstig värdering från myndighetens sida. På Campus Nyköping har man haft utbildningar till elkraftstekniker och elkonstruktör, kompetenser som är väldigt efterfrågade av näringslivet. Det är olyckligt att man inte fått igenom dem igen, säger Lena Nyquist.
Det kostar att starta upp en utbildning, men när man har haft en utbildning i två år börjar den rulla själv, menar hon. Idag får beviljade utbildningar startas två gånger, vilket ger en utbildningscykel på tre år vid tvååriga utbildningar. Tre starter för en utbildning borde vara minimum, anser Lena Nyquist.
– Man borde också se till efterfrågan från näringslivet regionalt. Med byggandet av Ostlänken uppstår oerhört många kringyrken genom el och signalteknik. Hur stor efterfrågan är det regionalt på köksmästare?
Yrkeshögskolans uppdrag är att försörja arbetslivet regionalt och nationellt med de mest efterfrågade kompetenserna, menar Lasse Sahlin.
– Det är inte en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och vi har ett riksintag på våra utbildningar. Man kan komma varifrån som helst och hamna var som helst efteråt, säger Lasse Sahlin..
Diskussionen borde istället handla om hur pengarna fördelas mellan akademiska utbildningar och yrkeshögskolan i stort, anser han. Och där borde prioriteringen vara att satsa på de utbildningar som ger jobb, genom bättre matchning på arbetsmarknaden.
– Vi är bryggan mellan skola och arbetsliv. En fjärdedel av utbildningstiden på yrkeshögskoleutbildningarna är arbetsplatsförlagd tillsammans med en handledare. Då får man chans att prova på varandra. Det är jättevanligt att de studerande får jobb innan utbildningen är klar. Det händer att vi får studenter som har en akademisk utbildning men inget jobb eftersom de akademiska utbildningarna ofta står för långt från arbetslivet.