"Verksamhetschef eller rektor skall alltid vara informerad vid kontakt med pressen" står det under punkt ett i Sörmlands naturbruks dokument med titeln "När pressen kontaktar eller anländer oplanerat". Om ledningen inte kan ta kontakten skall medarbetarna be journalisterna återkomma, föreskriver dokumentet.
Ordalydelsen förefaller strida mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten, men rutinen gäller i själva verket enbart vid särskilda händelser såsom olyckor, brott, haverier och så vidare, uppger landstinget.
– Detta är inte något som är kopplat till de anställdas meddelarfrihet. Utan till krisplanen, säger Ingvar Ryd, som står för dokumentet och är fastighetsansvarig på Sörmlands naturbruk, en del av landstingets kultur- och fritidsverksamhet som omfattar naturbruksgymnasiet Öknaskolan och Nynäs slott.
I dokumentet framgår inte klart att det enbart gäller kriser, och när tidningen frågar Ingvar Ryd uppger han först att delar av dokumentet är allmängiltiga – men landar i att texten är olycklig.
– Rutinen har varit otydligt formulerad. Det kunde tolkas som att den skulle begränsa yttrandefriheten för medarbetare att kontakta press.
– Här finns behov titta på det här för att förtydliga textningen.
Men gäller inte yttrandefriheten också i kriser?
– Syftet med rutinen är att vara ett stöd för medarbetarna, så att de tryggt kan hänvisa medier vidare när de är upptagna i ett akut skeende.
Får medarbetare inte tala med pressen utan chefs godkännande i en kris?
– Jo det förutsätter jag att de får, säger Ingvar Ryd, men hänvisar vidare frågor till högre chef.
När tidningen ringer runt säger sig flertalet medarbetare inte ha stött på någon tystnadskultur.
– Det är öppen stämning och mycket frihet, säger maskinförare Björn Johansson.
– Det finns nog en rutin att kontakter med press ska gå igenom antingen verksamhetschef eller informatör, säger dock en annan anställd, som vill vara anonym.
Ytterligare en person vi pratar med upplever en utbredd självcensur "av rädsla att bli bestraffade eller missgynnade i löneförhandlingar".
– Vi törs nästan inte säga någonting.
Chefen för landstingets kultur- och fritidsförvaltning, Mikael Palo, vill helst kombinera en "dialogskyldighet", där kritiker först pratar med de berörda, med den grundlagsskyddade absoluta yttrandefriheten.
– Jag hoppas att kunskapen om yttrandefriheten är bra hos oss.