Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet och specialistläkare på Skånes universitetssjukhus.
I Sörmland görs egenprovtagning på tre ställen: i näsan, i svalget och spott. Men när sjukvårdspersonal testar sker det på ett helt annat sätt, nämligen med ett så kallat nasofarynxprov, eller prov i nässvalget som det heter på svenska. Då körs en provpinne upp väldigt långt i näsan, cirka en decimeter. Ett sådant prov sker med en speciell provtagningspinne och måste i praktiken utföras av sjukvårdspersonal.
Att ta prov på sig själv för corona kan vara obehagligt. Och det är svårt att göra rätt.
– Det är många människor som är mycket känsliga för att få något i näsan, eller som inte kommer tillräckligt långt bak i halsen vid provtagning, säger Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin och specialistläkare på Skånes universitetssjukhus.
Men det är inte bara utförandet av egentestet som är problematiskt. Det är även tillförlitligheten.
Folkhälsomyndigheten har gått igenom en mängd internationella studier över vilka provtagningsmetoder och provställen som är säkrast. Studierna visar att det finns stora felmarginaler. Dessutom kommer olika studier fram till olika resultat om vilken typ av prover som är säkrast. Alltså visar sant negativa svar.
Provtagning enbart i svalget gav enligt vissa studier säkert svar i bara 20 procent av fallen – det vill säga risken för falskt negativa svar var 80 procent. Men andra resultat pekar på en säkerhet på upp till 98 procent med denna metod.
Prov tagna i näsan är tillförlitliga till mellan 80 och 89 procent. 20 procent riskerar alltså att visa fel.
Säkrast, efter provtagning i nässvalget, anses salivprov vara. Här visade studierna på en träffsäkerhet på mellan 74 och 100 procent, med ett medelvärde på 86 procent.
I studierna har man jämfört säkerheten med resultaten från prov i nässvalget, alltså det sjukvårdspersonal tar. Men inte heller denna metod är till 100 procent säker. Den kan "ge falskt negativa resultat både om provet tas för tidigt i sjukdomsförloppet och likaså om det tas sent", skriver Folkhälsomyndigheten.
Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare i Sörmland, konstaterar att det alltid finns viss risk för falskt negativa svar när man letar efter bakterier eller virus.
– Alla prov är sådana, säger han.
Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare vid Region Sörmland.
Professor Magnus Rasmussen anser att man måste acceptera en viss felmarginal, och att olika säkra metoder kan användas i olika sammanhang. På sjukhus, exempelvis, där det är extra viktigt med en så hög säkerhet som möjligt, är prov i nässvalget (nasofarynx) det säkraste. I andra sammanhang kan självtester fungera tillräckligt bra.
– Det tråkiga svaret är nog att vi får acceptera att det finns olika nivåer av säkerhet, säger han.
Själv har han undersökt salivprov, en provtagningsmetod som han anser är lovande eftersom den är enkel att utföra och verkar ha ganska hög tillförlitlighet. Men även här finns det skillnader beroende på hur provet tas. De studier som Rasmussen gjort tyder på att metoden blir bättre om man harklar sig innan man lämnar salivprovet.
Om det kan vara svårt för vuxna att provta sig, är det ännu svårare för barn. Och det finns få studier på hur egentester på barn fungerar. De som finns har svårtydda resultat.
– Jag tror det är mycket svårt för föräldrar att ta bra prov på sina barn, säger Magnus Rasmussen.
Samtidigt är han tveksam till att utsätta barn för provtagning i nässvalget, eftersom det är plågsamt och inte står i proportion till risken för barn att bli svårt sjuka i covid-19.
Men är inte testerna i nässvalget, även bland barn, en del i den svenska strategin att hålla nere smittspridningen?
– Det finns olika syner på det. En tanke är att från hösten börja screena skolbarn. Nu rekommenderar man att om många i en skolklass har covid-19 så testar man alla, även de som inte har symptom. Men att göra det med prov i nässvalget skulle leda till masstestningar och det fungerar inte. Dels handlar det om resurser, dels om att det är besvärligt att göra nasofarynxprov på barn. Om ett barn däremot behöver uppsöka sjukhus tar man prov i nässvalget, säger Signar Mäkitalo.
Den metod som används för egenprovtagning i Sörmland bedöms ändå ha hög tillförlitlighet, enligt smittskyddsläkaren, just tack vare att prov tas på tre olika sätt.
– Den kombinationen är så bra man kan komma utan att ta prov i nasofarynx, säger han, men konstaterar samtidigt att det alltid finns en viss risk för felaktiga svar.
– Det kommer alltid att finnas några man missar av en eller annan orsak, säger Signar Mäkitalo.
Så hur ska man då tänka, om man tagit prov och fått ett negativt svar?
– Om man är förkyld, men har testat negativt, så betyder det inte att man ska gå till jobbet med symptom och utsätta andra. Och om man har tydliga symptom som kan vara covid får man ta ett nytt test, säger Magnus Rasmussen.
Samma sak säger Signar Mäkitalo: den som är sjuk ska stanna hemma.
Men på 1177.se får man ett helt annat besked. Där står det att man kan återgå till arbetet eller skolan om man fått svar att testet var negativt.
Mäkitalo har en annan uppfattning – man ska stanna kvar hemma vid symtom.
– Det är det allmänna rådet som gäller alla, alltid.
Tycker du att formuleringen på 1177.se vid negativt provsvar borde formuleras annorlunda?
– Jag behöver fundera på saken, skriver Signar Mäkitalo i ett mejl till tidningen.