Vice chefsåklagare Ola Björstrand funderar på en möjlig sidoeffekt av den nya lagen: att unga skickas fram, för att ta på sig brott de inte begått.
Straffrabatten för unga har kritiserats hårt, främst från politiskt håll, inte minst efter de många skjutningarna med unga misstänkta i kriminella gäng. I somras föreslog regeringen att ta bort straffrabatten för unga från 18 års ålder för brott som ger minst ett år i fängelse, som rån, grov misshandel, våldtäkt, grovt vapenbrott. Och från den 2 januari finns inte längre rabatten för den åldergruppen och den typen av brott i Sverige. Även en 18-åring ska kunna dömas till livstids fängelse och det ska inte längre krävas starkare skäl för att döma ungdomar till fängelse.
I remissvar från exempelvis Åklagarmyndigheten, som i huvudsak var positiv till den nya lagen, fördes oro fram för att lagen ska leda till att barn i högre utsträckning ska utnyttjas av äldre.
I kriminella kretsar finns uttrycket "brösta en fyra", som syftar på att en ungdom "tar" fyra års sluten ungdomsvård för något grövre brott, som mord.
Ola Björstrand är vice chefsåklagare i Nyköping. Han har ingen personlig uppfattning om slopandet av straffrabatten, utan hänvisar till åklagarmyndighetens remissvar. Han tycker dessutom att lagen är för ny: om en tid och efter några rättsfall kanske man kan uttala sig om effekterna av den. Men han pekar på en möjlig sidoeffekt:
– Att det skickas fram en "junior", att ta smällen i efterhand. Ett exempel är ju 17-åringen som gick in på polisstationen i Katrineholm, och tog på sig mordet vid Långbergsskolan i Nyköping.
I det fallet avgjorde den tekniska bevisningen: det fanns ingen möjlighet att 17-åringen skulle ha kunnat utföra mordet.
– Men i vissa fall kan det vara så att de lyckas ta på sig brotten. Ett incitament för det är att man stiger i graderna. Man får en etikett, ett varumärke. Den som gjort det kommer undan och "junior" får inte ett så allvarligt straff som den som skulle ha haft det, skulle ha fått. Man kan ifrågasätta om det här systemet medför att det här minskar, funderar Ola Björstrand.
Mikael Backman är polisområdeschef i Sörmland.
– Jag tror att det ger ett viktigt signalvärde, att man, när man fyllt 18, inte längre kan åtnjuta barnets skydd med lindrigare påföljder. Jag tror att det är viktigt när det gäller allvarligare brottslighet, att man blir straffad fullt ut, säger han.
Han förutsätter att andra åtgärder, som ungdomsvård, insatser i socialtjänsternas regi och andra lindrigare åtgärder redan använts, när en ung person döms till fängelse.
Mikael Backman, polisområdeschef, tror att lagens signalvärde är viktigt.
– De åtgärderna riktar sig mer mot barnet.
Flera instanser har varit kritiska till borttagen straffrabatt, skriver SvD. Justitieombudsmannen, JO, liksom Åklagarmyndigheten, varnar för att barn under 18 i högre utsträckning ska utnyttjas för att begå brott. Statens institutionsstyrelse, SiS, som förestår de hem där unga får sluten ungdomsvård, anser att forskningen visar negativa effekter av slopad straffrabatt, samt att åldersgruppens förmåga att förstå konsekvenserna av sitt handlande är bristande.
Advokatsamfundet anser att straffrabatten grundade sig i "biologiska och psykologiska hänsynstaganden" och borde ha behållits. Även Kriminalvården var kritiska till förslaget, med hänvisning till överbeläggning i fängelserna. Åter andra, som Moderaterna, hade velat att straffrabatten slopades även för personer yngre än 18 år.