Det föreslår i alla fall Svenska miljöinstitutet (IVL) och Chalmers i en gemensamma forskningsrapport.
Enligt förslaget delas Sverige och Sörmland in i tre zoner där till exempel Eskilstuna hamnar i zon 1 och får en skatt på drygt fem kronor per mil. Det är den högsta och dyraste zonen medan mindre orter så som Nyköping och Katrineholm skulle hamna i zon 2, där skatten är en dryg krona. Medan till exempel Stigtomta eller Hälleforsnäs skulle vara orter som hamnar i zon 3 och inte betalar någon skatt alls.
Om förslaget tar den utformningen skulle det innebära att det blir billigare att köra bil. Bortsett från Eskilstuna som skulle ha en liknande skattenivå som idag.
Idag används drivmedelskatten bland annat till att bekosta underhåll för statens vägar men i och med att elbilarna förväntas att bli fler så minskar alltså skattekronorna som går att lägga på vägunderhåll.
– Elbilarna kommer under de närmsta 5-10 åren att bli allt fler och staten kommer fortsatt behöva stå för de kostnader som bilarna orsakar i form av vägslitage, trafikolyckor, luftföroreningar och buller, säger Ulf Troeng, projektledare på Biodriv Öst.
Enligt honom är en kilometerskatt att föredra jämfört med att till exempel införa en skatt för laddning av elbilar som rent praktiskt är svår att få till.
Ett sätt att kontrollera att var bilarna körs skulle kunna vara att använda sig av Gps-spårning men hur man ska kunna göra detta och samtidigt värna integriteten för Sveriges bilförare behöver utredas vidare.
– Kilometerskatt för tunga lastbilar har införts i ett tiotal europeiska länder de senaste femton åren och i flera av dem används GPS-enheter i fordonen för att fastställa skattens storlek. Det indikerar att det är möjligt att införa GPS-baserade system för kilometerskatt samtidigt som integriteten värnas, säger Ulf Troeng.
Den nya skatten gör även att det i framtiden kommer bli dyrare att köra elbil då man i dagsläget inte har någon drivmedelsskatt när man kör den typen av bil. Men rapportförfattarna menar att körkostnaden för elbilar förblir betydligt lägre än för bensin- och dieselbilar.
Mattias Claesson, regionråd med ansvar för kollektivtrafik, anser att idén om en kilometerskatt är intressant.
För regionens del investeras drygt 100 miljoner på underhåll för länsvägarna, 52, 53 och 57. Men i och med introduktionen av elbilen behöver det finnas ett alternativt sätt att få in medel för att kunna underhålla vägarna och enligt regionrådet är kilometerskatt ett alternativ.
– Den kilometerskatt som föreslås skulle vi via så kallad ”Big data” hjälpa till med att lokalisera behoven av sådana investeringar. Vi skulle då ha ett större statistik underlag när vi planerar för underhåll på vägarna till exempel får vi en större bild av hur många som använder en vägsträcka, säger han.
Enligt rapporten bör kilometerskatten introduceras när 70-90 procent av nybilsförsäljningen är av elbilar men dit är det ännu relativt långt. Elbilar stod för 4 procent och laddhybrider stod för 7 procent av nybilsförsäljningen förra året.
– Kompletterande åtgärder och styrmedel kan behövas till dess en vägskatt är införd för att hantera upplevd rättvisa mellan stad och landsbygd, säger Anders Roth, på IVL.
Enligt IVL krävs det minst sju år, men troligen åtta till tio år, att införa den nya vägskatten vilket gör att det inte kommer att vara förrän FN:s klimatmål 2030 har löpt ut.