Dioxinutsläpp från 1990-2019. Mycket har hänt sedan 90-talet för att få ner utsläppen men inte tillräckligt.
Dioxiner är inget nytt miljöproblem och många känner igen rekommendationerna att inte äta för mycket fet fisk från Östersjön.
– Dioxiner bildas i princip vid all typ av förbränning när klor finns närvarande, säger Markus Klar, handläggare avfallsenheten vid Naturvårdsverket.
Dioxiner kan därför uppstå vid skogsbränder och vulkanutbrott, tillexempel.
I Sverige uppstår de framför allt oavsiktligt inom avfallssektorn, el- och fjärrvärmesektorn, industriproduktion samt vid småskalig vedeldning för bostadsuppvärmning. Det har skett i högre utsträckning tidigare men är fortfarande ett problem.
– De är så pass långlivade att även om vi skulle få bukt med alla utsläpp idag så skulle problemet finnas kvar i många år, säger Markus Klar.
Det acceptabla veckointag för en människa ligger på 2 biljondels gram per kilo kroppsvikt i veckan, enligt den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa. I Sverige beräknas vi få i oss 3,6 alltså nästan dubbelt så mycket.
– Att vi exponeras för dioxiner är inte konstigt. Det som är jobbigt är att vi har en sådan omfattning av processer i samhället, som fortfarande gör att exponeringsnivån är för hög, för att vi ska kunna känna oss säkra, säger han.
Hus- och bilbränder, förbränning av fast biomassa för energiproduktion och utsläpp inom industrin är idag de största källorna av dioxinutsläpp till luft i Sverige, enligt utsläppsstatistik.
– Men det är svårt att genomföra åtgärder som påverkar alla källor.
Naturvårdsverket försöka hitta åtgärder för att trycka ner statistiken ytterliggare men antalet utsläppskällorna är många.
– Ju fler källor desto svårare.
Markus Klar spekulerar i att det kan handla om källor på nivån privatperson, för att kunna lösa problemet.
– Vi vet inte riktigt ännu men är det så blir det svårare. Det är enklare med en verksamhet som behöver tillstånd för att göra något.
Vad kan det handla om. Kan det bli förbjudet att grilla korv i framtiden?
– Nu spekulerar jag men vi ser att vedeldning och användningen av biobränslen har ökat under de senaste årtiondena. Det skulle kunna handla om att skärpa kraven på braskamin-kasseter så att förbränningen blir effektivare.
I nuläget vet Naturvårdsverket alltså inte exakt vad som kommer krävas men de vet att under foster- och spädbarnsperioden är känsligheten som störst och att fler åtgärder krävs.