Helena Ossmark är Region Sörmlands samordnare för utlandsutbildad sjukvårdspersonal och starkt kritisk till regeringens lagändring.
Sedan 1 november gäller höjda inkomstkrav för personer från länder utanför EU som kommer för att jobba i Sverige, efter beslut från regeringen. Tidigare krävdes en lön på 13 000 kronor för att få arbetstillstånd, men nu har nivån höjts till minst 27 360 kronor.
De nya lagkraven, som började gälla 1 november, har fått direkt påverkan på rekryteringen av Region Sörmlands personal. Regionen har behövt höja lönerna för de lägst betalda med flera tusen kronor, för att inte förlora viktig personal.
– Vi har tvingats att göra en motvillig anpassning, för att vi över huvud taget ska kunna fortsätta med vår rekrytering. I praktiken har vi infört en minimilön på 27 360 kronor, något vi inte hade tidigare, säger Helena Ossmark, regionens samordnare för utlandsutbildad sjukvårdspersonal.
I Sörmland har de lägsta lönerna för nyanställd sjukvårdspersonal utan giltig svensk legitimation legat kring 24 000 kronor. Lönenivån har alltså höjts med dryga 3 000 kronor i ett slag, efter regeringens beslut.
Personer med utländsk sjukvårdsutbildning behöver genomgå en särskild process innan de beviljas svensk legitimation, något som ofta tar flera år. Under tiden kan de inte anställas som legitimerade sjuksköterskor eller läkare, utan arbetar med en annan titel, och får därför lägre lön.
– Det här är inte något vi hade gjort om inte kompetensförsörjningen via arbetskraftsinvandring var så viktig för oss. Vi är väldigt kritiska till att regeringen lägger sig i lönebildningsmodellen som egentligen hör till arbetsmarknadens parter, säger Helena Ossmark.
Enligt regeringen och Sverigedemokraterna är ett av syftena bakom lagändringen att se till att det i första hand ska vara arbetslösa i Sverige som tar de jobb som finns här, istället för arbetskraft från andra länder. Det argumentet ger inte Helena Ossmark mycket för när det kommer till sjukvården.
– Det finns ingen hög arbetslöshet bland vårdpersonal – tvärtom. För de jobb vi rekryterar till krävs minst tre års utbildning, ibland många fler.
De vanligaste professionerna som anställs till Region Sörmland via arbetskraftsinvandring är sjuksköterskor, läkare, barnmorskor och fysioterapeuter. De kommer ofta från länder som Iran, Turkiet, Irak och Serbien.
Inom regionens sjukvård finns idag minst ett hundratal personer som anställts genom arbetskraftsinvandring utanför EU.
– Många av de sjuksköterskor vi rekryterar via arbetskraftsinvandring har specialistutbildning, inom exempelvis operation och anestesi. De är en väldigt viktig del av vår kompetensförsörjning idag.
Som exempel nämner Helena Ossmark fem sjuksköterskor som nyligen rekryterats till operationsavdelningen på Mälarsjukhuset.
– Den här personalen är ett otroligt viktigt tillskott. De bidrar till att sjukhuset kan hålla igång sina operationslag, och till och med utöka verksamheten så att man kan jobba med att beta av de långa operationsköerna.
Lönekraven gäller inte arbetskraft från EU, kan man ersätta de här personerna med invandrare därifrån?
– Nej, det är brist på sjukvårdspersonal i hela EU idag. Alla länder kämpar om samma personal.
Helena Ossmark tror att rekryteringen av utländsk arbetskraft trots allt kan fortsätta, efter löneanpassningen som regionen har gjort. Men om regeringen går vidare med ännu en höjning kan det bli väldigt mycket svårare, tror hon.
Regeringen har aviserat att de vill se ytterligare en höjning av inkomstkravet nästa år, då till en nivå över 34 000 kronor. Något som skulle försvåra rekrytering av utländsk arbetskraft än mer.
– Då blir det riktigt kämpigt. Det skulle innebära att det blir extremt tufft att rekrytera sjuksköterskor.
Skulle ni kunna göra en ny anpassning av lägstalönerna, för lönenivån på 34 000?
– 27 360 kronor är en slags smärtgräns. Att vi ska kunna höja oss ytterligare är vi inte alls säkra på. Särskilt inte i dessa besparingstider.
Skulle ni behöva sluta rekrytera arbetskraftsinvandrare då?
– Ja, om vi inte kan möta lönekraven, då behöver vi göra det. Men det är tråkigt, för en av de stora utmaningarna i Sverige är ju att hitta kvalificerad personal till välfärdens yrken.