Marie Bennermo är chefsläkare i Region Sörmland.
Det var i december förra året som Region Sörmland först meddelade att införandet av det nya journalsystemet Cosmic kunde bli framflyttat, och alltså inte bli av i februari i år, som tänkt.
Bakgrunden var att leverantören, Cambio, i mitten av december varnat för att ett införande i februari skulle innebära "oacceptabla risker för patientsäkerhet, arbetsmiljö och vårdproduktion", som det står i ett brev från Cambio till regionen, som tidningen tagit del av.
Cambios rekommendation var därför att skjuta på införandet – utan att företaget i det läget kunde redovisa någon ny tidplan.
Men nu finns alltså en ny tid satt: Det nya journalsystemet ska införas i vecka 38, det vill säga i mitten av september.
– Nu när tiden för införandet är fastställd kan vi bättre planera det fortsatta arbetet inför produktionsstart tillsammans med verksamheterna, säger chefsläkare Marie Björnstedt Bennermo i ett uttalande som publicerats på regionens hemsida.
Det är nio regioner som gemensamt inför Cosmic. I fyra av dem är systemet redan igång.
Anledningen till förseningen är lokala anpassningar som måste göras i journalsystemet, alltså anpassningar som gäller just för Sörmlands del.
– Vi har gjort en gemensam bas, men sedan måste det göras anpassningar i varje region. Det är det arbetet vi håller på med nu, säger Urban Petrén, regionens IT-direktör, till SN.
Varför dessa lokala anpassningar inte har kunnat göras i tid är oklart, och vem som bär huvudansvaret för det tycks det råda delade meningar om. I den brevkorrespondens mellan företaget och regionen som tidningen läst skriver företagets representant att det tillkommit många nya beställningar från regionens sida under hösten.
I ett svar skriver regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Magnus Johansson att regionen inte delar företagets bild av bakgrunden till förseningarna.
Urban Petrén är IT-direktör för Region Sörmland.
Vem som har orsakat förseningarna kan komma att få ekonomiska konsekvenser, eftersom den som bär ansvaret också kan behöva stå för en större del av kostnaden.
– Vi har ett avtal och det är det som ska följas, och till det finns också kopplat ekonomiska åtaganden åt båda håll, konstaterar Urban Petrén.
Men enligt honom har någon juridisk bedömning av detta inte gjorts ännu. Inte heller finns det någon kalkyl av hur stora merkostnaderna till följd av förseningen blir.
– Just nu är fokus för både oss och leverantören att få systemet i drift, för det är det som gagnar alla parter, säger Urban Petrén.
Det nya journalsystemet har hittills, sedan 2017, kostat regionen drygt 440 miljoner kronor.