Sverige har hittills varit ett attraktivt land för arbetskraftsinvandrare med hög utbildning inom bristyrken. Men med de nya stramare reglerna tror Zahra Masoumi Kashkooli att det förändras totalt och att många istället söker sig till andra europeiska länder.
Att få tag i Zahra Masoumi Kashkooli för en intervju var till en början lite knepigt. På kvinnokliniken på Nyköpings lasarett där hon jobbar är de kort om folk och hon behöver ställa upp för att täcka dagarna.
Men hon klagar inte. I hennes hemland, Iran, var vardagen på jobbet mycket tuffare.
– Det var svåra arbetsförhållanden, många tunga skift och lägre lön än för många andra jobb. När jag fick höra om att det var stor brist på barnmorskor i Sverige så blev jag lockad att komma hit. Det kändes attraktivt att jobba här.
I februari 2021 åkte Zahra Masoumi Kashkooli till Sverige på arbetstillstånd, som arbetskraftsinvandrare. Trots en specialistutbildning som barnmorska var hennes legitimation inte giltig i Sverige. Hon satte därför direkt igång med att läsa flera kurser vid Lunds universitet, dels för att lära sig det svenska språket, dels för att klara andra kunskapsprov som är nödvändiga för en svensk legitimation.
– För mig gick det ganska snabbt. Det tog ett år och tio månader innan jag var klar. Men för många andra som har barn och annat, tar det längre tid.
Den första tiden, utan legitimation, fick Zahra Masoumi Kashkooli omkring 22 000 kronor i lön. Det är långt ifrån de krav som numera gäller för att få arbetstillstånd i Sverige, efter en lagändring 1 november. Sedan dess krävs en lön på 27 360 kronor för att få komma till Sverige och jobba.
SN har tidigare skrivit om hur Region Sörmland ofrivilligt höjt lägstalönerna för sjukvårdspersonal som rekryterats från utlandet, för att inte förlora välbehövd personal på grund av de nya reglerna för arbetstillstånd.
När Zahra Masoumi Kashkooli kom till Sverige låg inkomstkravet på 13 000 kronor, och när hon fick höra talas om att regeringen skulle höja nivån med mer än det dubbla blev hon chockad, berättar hon.
Eftersom Zahra Masoumi Kashkooli nu har svensk legitimation och är anställd som barnmorska så har hon en lön som överstiger lönekravet.
– Nu har jag legitimation och högre lön än så, men det har skapat en väldigt stressad situation för många av mina vänner. De som vill flytta hit från Iran, och de som redan är här men fortfarande är i process att få sin legitimation. Jag känner en stor oro för alla som drabbas.
Om lönekravet hade legat på nuvarande nivå för ett år sedan, när Zahra Masoumi Kashkooli fortfarande inte fått sin legitimation, kunde hon ha blivit tvungen att åka tillbaka, tror hon. Det hade inneburit ett stort personligt nederlag för henne, som satsat mycket på flytten till Sverige och att starta ett nytt liv här.
– När jag läste på universitetet i Lund betalade jag till exempel alla avgifter och levnadsomkostnader själv. Jag har lagt mycket energi och många år av mitt liv på migrationen. Det skulle ha varit väldigt svårt om jag efter det tvingats åka tillbaka till mitt hemland igen.
De stramare reglerna för arbetskraftsinvandring presenterades i Tidöavtalet hösten 2022 av regeringen och Sverigedemokraterna.
Hon tror att det nya lönekravet kommer att få många välutbildade arbetskraftsinvandrare att tveka över att komma till Sverige framöver. Ännu mer om regeringen, som väntat, beslutar om ytterligare en höjning av inkomstkravet i början av nästa år – till 34 000 kronor.
– Jag kan inte så mycket om politik, men det hade varit bättre om regeringen höjde lite mindre. Istället för att plötsligt öka så mycket. Det kommer att bli väldigt svårt för många.