I Sverige varierar gårdsstödet beroende på var i landet gården finns. Storleken på stödrätterna är uppdelade i fem regioner.
Många lantbrukare som i dag har kött- eller mjölkproduktion har också fått ett tilläggsbelopp och därmed ett högre värde på sina stödrätter. De här skillnaderna vill nu EU minska.
2015 ska ett nytt gårdsstöd införas runt om i Europa. EU:s ambition har varit att minska skillnaderna i stödets storlek, dels mellan länder, dels inom länder.
Det berättar Sofia Björnsson, expert på jordbrukspolitik hos Lantbrukarnas riksförbund, LRF.
– Vissa företag kan drabbas väldigt hårt. De som kan få de största sänkningarna är de som driver intensiv nötköttsproduktion. De har ofta mycket djur på lite mark.
Hur de nya reglerna utformas är inte fastslaget. Regeringen väntas i dagarna presentera ett förslag som sedan ska ut på remiss. En av remissinstanserna är LRF.
– Vi vill se en ökad livsmedelsproduktion i Sverige. Vårt mål är att man inte ska välja ett system som ger negativa effekter. Men det finns drivkrafter åt olika håll.
Som det är i dag är många lantbrukare mer eller mindre beroende av stöd och ersättningar. Men gårdsstödet har också lett till en del oönskade konsekvenser.
– I vissa delar av landet leder det till att man håller sin jordbruksmark i ett okej skick fast man inte har någon livsmedelsproduktion på marken. Det är lite olyckligt. Vi vill se en jordbrukspolitik som stimulerar det aktiva jordbruket med produktion av mat.
Skulle det finnas lönsamma jordbruk i Sverige om gårdsstödet slopades?
– I dag har vi förhållandevis många företag spridda över hela landet. Det är troligt att det skulle leda till en större koncentration och att företagen skulle bli betydligt större och färre.
– Vi ser flera produktionsgrenar som har stora svårigheter. Vissa skulle kunna vara lönsamma, men långt ifrån alla.