– Vi har mycket klövvilt i Sörmland och det finns foderkonkurrens, säger Jonas Åkerberg, viltförvaltningshandläggare vid länsstyrelsen i Sörmland.
Startskottet för årets jaktsäsong går den 16 augusti, då det är tillåtet med smyg- eller vaktjakt på rådjur med horn. Sedan fylls det på med lovligt vilt under sensommaren och hösten. Enda undantagen är jakten på kråkfåglar och vildsvin som godkänns större delen av året.
Den andra måndagen i oktober är dagen alla jägare längtar efter - älgjaktsstarten, som i år infaller den 13 oktober.
Både dovhjort och kronhjort är rikligt förekommande, särskilt i södra delen av länet. Förra jaktsäsongen sköts cirka 1 690 kronhjortar, 8 030 dovhjortar och cirka 3 430 rådjur i Sörmland. Avskjutningen har ökat under hela 2000-talet.
Många jaktlag och markägare hjälper återväxten genom utfodring, saltstensutsättning och genom att gräva viltvatten så att djur kan dricka och viltfåglar får bra förutsättningar.
Länsstyrelsen i Sörmland har också ansträngt sig för att få mer livskraftiga hjort- och älgstammar.
Eftersom det saknas stora rovdjur är jakten ett måste. Utan den dör djuren i sjukdomar. Dessutom finns en risk att trafikolyckorna ökar lavinartat.
Det finns målsättningar med varje stam för rätt fördelning mellan hanar och honor samt en bra åldersstruktur. För att nå fram behövs en bra bild över hur mycket älg, kronhjort och dovhjort det finns i länet.
Sörmland är uppdelat i nio älgförvaltningsområden på sammanlagt 510 000 hektar. Varje förvaltningsområde är i sin tur indelat i 53 älgskötselområden med detaljerade planer för hur jakten på älg ska bedrivas.
– I ett älgskötselområde finns en skötselplan för älg på tre år. En skötselplan innehåller massor av siffror som tjurandel, kalvandel per ko och slaktvikter för att se vilken stam man har. Man kontrollerar också hur mycket betesskador man har på träd och grödor och sedan gör man en bedömning och beräknar en avskjutningsplan, säger Jonas Åkerberg,
Varje år rapporter jaktlagen till länsstyrelsen hur många älgar som har skjutits av kor, tjurar och kalvar. Uppgifterna är inte lika detaljerade för hjort och rådjur. Men när det gäller hjort finns siffror på hur många djur som har fällts.
– Efter tre år kollar vi om man har uppnått de mål för älgstammen man hade satt. Det ser man på alla inrapporterade avskjutningar och betesskador, säger Jonas Åkerberg.
I Sörmland bedrivs nästan all älgjakt inom älgskötselområden. På bara tre procent av jaktmarken sker så kallad licensjakt, alltså jakt på mark som saknar skötselplan.
Flera metoder används för att räkna ut hur mycket älg det finns i länet.
– Man kan spillningsinventera, flyginventera och så gör jägarna älgobservationer där de räknar älgar de ser. Man vill gärna använda ett par olika metoder och man måste inventera, annars har man inte en aning, säger Jonas Åkerberg.
När uppgifterna har sammanställts går det att få en bild av viltstammen. Det avgör hur mycket som ska skjutas av kalv samt han- och hondjur.
– Älgstammen har ökat under de senaste sju åren skulle jag säga. Det skjuts fler djur men korna föder inte tillräckligt med kalvar och kalvarna som skjuts har inte så höga slaktvikter.
Jaktlagens rapporter från 2012 visade en kalvslaktvikt på 55,5 kilo. Idealet skulle vara älgkalvar som väger 10-15 kilo mer när de fälls.