– Vi vill se det här som en ekonomisk möjlighet, säger Fredrik Lind, en av författarna till rapporten.
I rapporten från Zennström Philanthropies och Boston Consulting Group ses Östersjön inte bara som ett stort miljöproblem utan också som en möjlighet för de cirka 1 500 kommuner i nio länder som har avrinning till Östersjön.
– Östersjön har akuta miljöproblem. Men om vi löser dem på rätt sätt finns ekonomi i det och det blir en fråga om jobb. Det handlar om tillväxt och fruktansvärt många jobb.
Det finns kommuner som redan i dag arbetar strategiskt och har rätt kompetens, men de utgör bara ungefär 1 procent av kommunerna längs med Östersjökusten, enligt rapporten. Knappt en tredjedel av kommunerna gör bra saker, men saknar den långsiktiga strategin.
Det som är oroande, enligt rapportförfattarna, är att 45 procent saknar resurser för att arbeta med frågan och att ytterligare 25 procent till och med saknar medvetenhet om situationen i Östersjön.
Men med engagemang från kommunledningen och genom att skapa en strategi finns det sätt att faktiskt tjäna på miljöarbetet. Viktiga delar är att räkna ut vilka insatser som är mest kostnadseffektiva, samarbeta med olika aktörer inom kommunen samt med andra kommuner (mycket kunskap finns redan) och till sist att skapa eller avsätta resurser.
Rapporten skissar på två scenarier. Ett där kommunerna arbetar enligt en medveten strategi och ett där den negativa utvecklingen fortsätter. I de fall kommunerna arbetar aktivt med vattenkvaliteten både skapas nya jobb och behålls gamla. För miljöförstöringen får ekonomiska konsekvenser.
– Om det ligger ett tjockt lager alger i Trosa hamn, hur många båtar kommer dit då? Öland tappade 25 procent av sina turister ett år med kraftig algblomning, säger Sanna Dahlgren från Boston Consulting Group.
Skillnaden mellan "klara vatten" och "haveri" är jobb inom turism, miljöteknik och fastigheter. Räknat till 2030 skulle det ge 3 000 nya jobb för en genomsnittlig kommun, eller 900 000 jobb i regionen.
Ett målinriktat arbete skulle också kunna ge Sverige ett expertkunnande som sedan kan exporteras till andra länder, enligt Fredrik Lind.
– Singapore bestämde 2006 att de ville bli världsledande i vattenteknik. I dag har de tredubblat antal bolag i den sektorn. Vad hindrar Sverige från att ha en liknande ambition? Och samtidigt lösa ett av våra största miljöproblem?