Gnesta kommun hade nyligen sitt första digitala sammanträde. Möten gick relativt smärtfritt, men det är många juridiska hinder som ska övervinnas på vägen.
– Det är inte riktigt samma sak, konstaterar Sven Andersson (M).
Han har just avslutat Gnestas första digitala kommunfullmäktigemöte. Någon ledamot från landsbygdens radioskugga hade svårt att ansluta sig i början, men på det stora hela gick det ganska smärtfritt. Bättre än för vissa andra, i alla fall.
– Man har ju hört att andra hållit på i fem timmar utan att bli klara, säger Sven Andersson.
Konsekvenserna av pandemin, och de digitala möten den fört med sig, har lett till en hel del diskussioner i kommunsverige det senaste året. För att delta på ett möte måste man till exempel vara med via både ljud och bild i realtid, annars riskerar beslut att bli ogiltiga och rivas upp i efterhand.
De juridiska farhågorna har gjort att flera kommuner väntat med att gå över till digitala möten, och istället valt att likt riksdagen banta ner antalet ledamöter. Eskilstuna är en av de kommunerna. Det senaste året har 35 istället för 65 politiker tjänstgjort på fullmäktiges sammanträden.
– Det är inte den demokratiskt perfekta lösningen. Men det är ju en pandemi, man får hitta vägar att ta sig fram på, säger fullmäktiges ordförande Ann-Sofie Wågström (S).
Under förra året kom partierna i Eskilstuna överens om att korta ner talartiden och begränsa replikskiften under sina möten. Men sedan nyår har man återgått till den vanliga ordningen med tre gånger fem minuter talartid. Det blev helt enkelt för tråkigt utan debatterna.
– Det blev för tandlöst att bara gå upp och yrka bifall. När vi gick tillbaka kände vi direkt att det blev lite mer stuns i våra möten. Fullmäktige är ju det debattforum som finns i en kommun, säger Ann-Sofie Wågström.
Torgerd Jansson (S), ordförande för Katrineholms kommunfullmäktige som också gått ner i antal ledamöter, håller med.
– Fullmäktige har två huvuduppgifter. Det ena är att fatta de viktigaste besluten i kommunen. Det andra, som är minst lika viktigt, är att föra de offentliga och öppna politiska debatterna, säger hon.
I Strängnäs har fullmäktiges ordförande Leif Lindström (S) tvingats ställa in de två senaste sammanträdena. Nu jobbar man för fullt med att försöka möjliggöra digitala möten. Beslut om framtiden för kommunens fjärrvärmebolag närmar sig. Så stora beslut mår inte bra av att fattas utan rejäl förankring och debatt, tycker Lindström.
– Att inte den folkvalda församlingen får debattera en sådan fråga går ju egentligen inte att försvara ur ett demokratiskt perspektiv. Men man får helt enkelt huka sig för coviden, säger han.
Jenny Madestam, lektor i statsvetenskap på Försvarshögskolan.
Jenny Madestam, lektor i statsvetenskap på Försvarshögskolan, menar att pandemin har aktualiserat flera frågor kopplade till de lokala demokratiska processerna.
– Argumentation och debatt är viktigt för att kunna fatta välgrundade beslut, och en jätteviktig del i en demokrati. Just nu kan man säga att demokratin haltar lite, säger hon.
Finns det en risk att fritidspolitiker tappar sitt engagemang på grund av alla dessa digitala möten?
– Det tror jag absolut. För många är ju en av anledningarna till att man tar på sig politiska uppdrag att man får chans att stöta och blöta sina argument.
Samtidigt finns det en förhoppning om att pandemin även ska få en del positiva effekter.
– Det finns säkert fall där man upptäcker att det fungerar ganska smidigt att köra digitalt, och där man kommer fortsätta med det även i framtiden, säger Jenny Madestam.