I helgen har polisen tagit emot fem anmälningar om båtrelaterade stölder i länet. Det gör att 71 båtrelaterade stölder hittills har anmälts under 2019 i Sörmlands län.
Polisen har en god bild av hur stöldligorna tros gå till väga. Steg ett är att rekognosera och hitta intressanta objekt att tillgripa, enligt Göran Svensson, operativ analytiker hos polisen i region Öst.
– Man har klart för sig vad man ska ta och man vet vem som ska ta hand om stöldgodset, säger han.
I större delen av de båtrelaterade stölderna är det båtmotorn stom stjäls, men även andra värdefulla delar är intressanta för tjuvarna.
– Ofta hittar vi båten efter en stund och då har man tagit båten, åkt iväg till ett mer skyddat område, plockat bort båtmotorn och lämnat kvar resten, säger Göran Svensson.
Så var det även senast i helgen i Stallarholmen i Strängnäs kommun – av de tre båtar som stals återfanns samtliga – men då utan motor.
Steg två är att antingen mellanlagra stöldgodset någonstans eller att föra ut det ur landet.
– Man kanske genomför ett antal stölder under en natt och stjäl tre, fyra båtmotorer. Så har man en skåpbil med sig och har färja beställd till morgonen därpå. När det upptäcks är det inte helt ovanligt att man redan är utomlands, förklarar han.
Varifrån stöldligorna kommer är inte alltid helt klart för polisen eftersom stölden ofta utförs av någon annan än mottagaren av godset.
– Vi har sett att det är en hel del litauiska medborgare som begår brotten, också en del polacker och i flera fall har vi haft rumänska medborgare. Det kan vara så att i man hierarkiska system har de som är lägst ansedda som får göra skitjobbet. Det här är ju maffiaorganisationer, säger han och fortsätter:
– Man pratar ofta om grov organiserad brottslighet och då tänker man på alla skjutningar – men vi vill hävda att det här är grov organiserad brottslighet, fast stöldbrottslighet då. Det är stora godsvärden och man brukar prata om att en båtmotor är värd 1 000 kronor per hästkraft, vilket gör att en motor på 30 häskrafter är värd 30 000 kronor.
I dagsläget har den svenska tullen inte någon befogenhet att kontrollera det som förs ut ur landet. Det gör att det är svårt att komma åt stöldligorna.
– Några gånger har man försökt med kontroller en bit ifrån färjelägena, till exempel. Om vi tar Nynäshamn, som ligger rätt nära för vår del, där finns det färjor som går till Ventspils i Lettland. Då har man försökt med kontroller några kilometer före färjeläget – med ganska bra resultat, säger han och berättar att polisen med andra myndigheter försöker verka för en förändrad lagstiftning vad gäller tullens befogenheter.
Polismyndigheten samarbetar också med andra myndigheter utomlands, samt genom EU:s Europol.
– Vi har till och med haft poliser från andra länder här som varit och hjälpt oss och från Sveriges sida har vi poliser stationerade i Litauen. Det internationella samarbetet ökar mer och mer, så det är positivt, säger Göran Svensson.
Hur ser det samarbetet ut?
– Man delar information, skickar underrättelser till varandra om olika fenomen och delger och håller varandra uppdaterade. Till exempel: Om ett land har någon som är väldigt brottsaktiv och man ser att den personen är på väg ut ur landet så kanske de kan tipsa oss om att den eller dem är på väg hit. Ungefär så. Lyckas man gripa någon konstellation kan man samarbeta i utredningsverksamheten också, säger han.