Ett tjugotal sadelstölder har anmälts i Östergötland sedan slutet av maj. Totalt har över 100 sadlar, till ett värde över en miljon kronor, stulits i länet och polisen misstänker att det är en stöldliga som är i farten. Stölderna har flera gemensamma nämnare som polisen listade i en uppdatering på sin hemsida i början av juli. Det rör sig bland annat om hjulspår från skottkärror som sannolikt har använts vid transport av sadlarna, att dyrare sadlar har valts ut och billiga lämnats kvar, att stölderna inträffat i skov i olika områden och att elstängsel klippts av och stölderna skett på baksidan av de olika fastigheterna för att kunna arbeta utan att bli upptäckta.
Stöldligor med fokus på dyrbara sadlar är ett återkommande problem. De senaste fem åren har omfattande sadelstölder periodvis plågat stall över hela landet, främst i Mellansverige. Sörmland har dock hittills varit förskonat i år enligt Lennart Vestergren vid Sörmlandspolisen.
– Stölderna brukar återkomma med jämna mellanrum när ligorna åker genom landet, men vi har inte fått in någon anmälan under 2019. Jag vet dock att ridskolor både i Eskilstuna och Mariefred tidigare har blivit bestulna på dyrbara sadlar, säger Lennart Vestergren.
Stall i hela Sörmland har drabbats av sadelstölder genom åren. Artiklarna om sadelstölder i länet är många. En av de drabbade gårdarna är Norrtuna gård strax utanför Gnesta, i november 2016 stals sex sadlar ur gårdens sadelkammare. Ett halvår senare, i slutet på maj 2016, stals fyra sadlar till ett sammanlagt värde av 100 000 kronor från ett stall utanför Eskilstuna.
Polisens råd för att skydda sig mot sadeltjuvarna är att vara noga med att låsa stall och/eller sadelkammare, se till att sadlarna är fastlåsta med sadellås, se till att det finns belysning med rörelsesensorer, stöldmärka sadeln samt jobba med grannsamverkan och på så sätt öka vaksamheten. Lennart Vestergren går så långt att han råder ägare av dyrbara sadlar att förvara sina dyrgripar någon annanstans.
– Det bästa är att inte ha sin dyrbara sadel i stallet. Men folk får så klart själva avgöra om de vill göra sig det besväret, säger Lennart Vestergren.