Sofia Liedberg från Ungdomsjouren Fria i Eskilstuna har märkt att unga tycker att det är vardagligt att dela nakenbilder på sig själv.
– Jag tror att nästan varenda tjej har fått frågan om hon kan skicka nakenbilder på sig själv. Det har blivit en del av ungdomars vardag. När man pratar med dem om att om att det är ganska allvarligt, att det kan vara ett brott att be om nakenbilder, blir de nästan förvånade, säger Sofia Liedberg, verksamhetsutvecklare vid Ungdomsjouren Fria i Eskilstuna.
Dickpics, alltså bilder på manliga könsorgan, som oönskade dyker upp i mobilen, krav på att skicka nakenbilder, hot om att redan skickade nakenbilder ska spridas vidare, så ser verkligheten ut för många ungdomar. Det har fått polisen att dra igång kampanjen "Delbart", som dels ska informera om att många av handlingarna är straffbara, dels få unga att "tänka efter före", samt att polisanmäla om man drabbas.
Pirjo Svegréus arbetar som områdespolis i Vingåker, Katrineholm och Flen. Hittills i år har tre anmälningar om olaga integritetsintrång, där nakenbilder på barn förekommit, gjorts i lokalpolisområdet, men Pirjo Svegréus tror att mörkertalet är stort.
Pirjo Svegréus, områdespolis i Vingåker, Katrineholm och Flen vill att de unga ska tänka efter, innan de tar, skickar och delar avklädda bilder.
– Det typiska är att man har en relation, tjej och kille i tonåren. Det verkar som att man tror att det är naturligt att dela nakenbilder med varandra. När förhållandet spricker finns bilderna kvar. En del har utövat utpressning, sagt att jag kommer att visa bilderna för dina föräldrar. I en del fall har man delat vidare och skrivit ungefär "kolla vad snygga tuttar". Sedan är bilden plötsligt allas egendom. I nästa steg kommer någon fram och säger "jag har sett bilder på dina tuttar".
Pirjo Svegréus hoppas att föräldrar ska ha dialog med sina barn och unga, kanske redan när barnet får sin första mobiltelefon. Hon hoppas också att ungdomar ska tänka efter innan de skickar intima bilder på sig själva till någon.
– Bilderna kan spridas med vindens hastighet. Samtidigt är det en sak när det sker ungdomar emellan, men det finns också vuxna pedofiler som gottar sig i de här bilderna.
Som en del i kampanjen ingår ett utbildningspaket till landets skolor. Målgruppen är elever i årskurs 4–9 och gymnasiet, skolpersonal och elevernas vårdnadshavare.
Järvenskolans högstadium i Katrineholm är en av skolorna som använder utbildningsmaterialet.
– Det är bra och väcker många frågor, tankar och reaktioner. Det ligger väldigt rätt i tiden, tycker rektor Magdalena Norin.
Magdalena Norin är rektor på Järvenskolorna i Katrineholm och berättar i artikeln hur man arbetar med polisens material "Delbart".
Inför påsklovet fick skolans elever besvara frågor om sina sociala medie-vanor, bildpubliceringar samt sina egna erfarenheter. Efter lovet ska de se polisens kampanjfilm, som varnar för följderna av sexuell bildposering.
– Vi har också skickat ut den till vårdnadshavarna, som fått göra samma mentimeterundersökning som eleverna ska göra. Det har kommit många svar från föräldrahåll, säger Norin.
Järvenskolan har fått hantera fall där elever utsatts för bland annat sexuella kränkningar på nätet. Nyköpings högstadium Omega har råkat ut för det i en betydligt större omfattning. För ett år sedan skedde en explosion av delningar i sociala medier, när elever på skolan spred nakenbilder på andra elever.
Polisanmälan blev startskottet på ett samverkansarbete mellan högstadiet och socialförvaltningen. Alla Nyköpings grundskolor har bjudits in att delta.
– Vi såg ett behov av att arbeta med dessa frågor med alla skolor, eftersom även de yngre eleverna berörs. Vi behöver samverka för att snabbt få veta när sådant här inträffar, kontakta varandra och agera. Det är också en värdegrundsfråga, eftersom det handlar om hur vi beter oss mot varandra utanför sociala medier.
Det säger Lisa Jonsson, kurator på Omega. Av sina samtal med ungdomar, förstår hon att många inte inser att en oönskad publicering kan vara brottslig – eller vilken skada den orsakar.
Bilderna delas och delas igen och går inte att ta bort från alla sidor, där de kan dyka upp.
– Många som drabbas blir förstås ledsna. En del känner skuld och skam, vilket vi får jobba med. Rädsla för vem som har sett bilden är en annan känsla som väcks. Och maktlöshet, över att inte kunna påverka situationen. Det orsakar ärr hos dem som utsätts, säger Lisa Jonsson.
Sofia Liedberg från ungdomsjouren tycker att unga lägger mycket ansvar på den som skickat bilden.
– Resonemanget är "skickar man en nakenbild får man skylla sig själv". Men det läggs väldigt lite fokus på förövaren. Det är inte okej att sprida bilder på någon annan, eller hota, eller att ställa frågor om nakenbilder till barn. Man måste lägga ansvaret på rätt person.