Från och till får gruppen slängar av samma slev som många kolleger, och tvingas lägga huvuduppgifterna åt sidan för att bistå i annan brottsutredning.
– Det är inget att vara missnöjd med; vi måste alla ha polishatten på. Men det gör att det är svårt att säga om gruppens dimensionering är lika rätt nu som när den startades. Hade vi kunnat arbeta ostört hade det varit lättare att säga.
Det säger bedrägerigruppens chef Maarit Jöhnemark. Under sig har hon tolv utredare, två förundersökningsledare och ett par administratörer. De tog hösten 2015 över bedrägerierna från Sörmlandspolisens vanliga utredningsenheter, för att kraftsamla resurserna och ta fler brott till åtal.
Även om Jöhnemark gärna vill se en ny översyn av gruppens resurser, tycker hon att satsningen är på rätt väg.
– Min känsla är att vi har en effektivare handläggning nu. Utredarna blir allt skickligare på att se vilka ärenden som kan drivas och vilka som har små utsikter att leda någonstans.
Många bedrägerier begås av okända gärningsmän på internet och läggs ner direkt. Så ska polisen göra för att använda resurserna effektivt. Men det kan vara riskabelt att per automatik förutsätta att brottet inte kan lösas, varnar Klara Hradilova Selin vid Brottsförebyggande rådet i podden "Snacka om brott":
– Det gör att man inte kan utveckla utredningsmetoderna i de fallen.