Daniel Portnoff (M), kommunstyrelsens ordförande i Trosa.
Resultaten från den stora öppenhetsenkäten visade att kunskapen om meddelarfriheten och offentlighetsprincipen fortfarande är låg inom offentlig förvaltning i Sörmland. Inte minst visade en jämförelse med 2020 på en ökande rädsla bland anställda när det kommer till att göra sina röster hörda och tipsa medier om oegentligheter.
Trenden var inte minst tydlig inom kommunerna, där samtliga utom Vingåker visade röda siffror.
I Trosa, där moderaten Daniel Portnoff är kommunstyrelseordförande, hade andelen som uppgav att de skulle våga tipsa medierna minskat med nio procentenheter, från 79 procent till 71 procent.
– Det är alldeles för dåligt. Vi måste fundera på hur vi kan förbättra det här och säkerställa att våra medarbetare känner till sina rättigheter, säger Daniel Portnoff
Är du förvånad?
– Ja, lite. Jag känner inte riktigt igen mig. Det är alldeles för många som svarar att de inte känner till att de har meddelarfrihet och att de har all rätt att prata med media.
Vad kan det bero på?
– Det är svårt att spekulera om. Vi har växt väldigt mycket under pandemin och fått ställa in många introduktionsdagar för nya medarbetare och därigenom missat att träffa folk och ha en dialog kring de här frågorna.
Hur ska ni komma tillrätta med detta?
– Vi måste fundera över hur vi kan bli tydligare här och att poängtera att det här är en väldigt viktig och grundläggande rättighet. Vi behöver säkra att folk har kunskapen, och att deras chefer har kunskapen om detta. Det finns inga ursäkter här.
Flen har tappat mest bland alla kommuner i undersökningen. Kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Munter är inte nöjd.
– Det är ju inte alls bra. Det är klart att man måste ha en öppenhet inom organisationen. Man måste kunna prata med sin egen chef, chefen över det, någon annan i verksamheten, eller media. Det får ju inte upplevas som att man är belagd med munkavle. Yttrandefrihet och meddelarfrihet är något av det viktigaste vi har i Sverige.
Ann-Charlotte Munter (S), kommunstyrelsens ordförande i Flen.
Kan det påverka er organisation negativt att det ser ut så här?
– Ja, hur ska vi kunna åtgärda saker om man inte törs prata öppet om dem? Hur ska vi veta att vi jobbar med rätt saker. Risken finns ju att problematik stannar på arbetsplatsen utan att nå tjänstemannanivå, politikernivå eller ut till allmänheten. Det är svårt att hantera det som inte informeras vidare.
Många har svarat i enkäten att de inte skulle våga vända sig till medierna av rädsla för att straffas av arbetsgivaren, trots att det är förbjudet. Johan Söderberg (S), ordförande för kommunstyrelsen i Katrineholm, säger att han hoppas att anställdas oro för att drabbas av repressalier är obefogad.
Johan Söderberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm.
– Men det är självfallet problematiskt att anställda uttrycker en sådan oro. Kanske förstår man inte fullt ut vilket skydd man ändå har. Det kan finnas ett utrymme för missförstånd också, i att man blivit informerad om att man ska hänvisa till chefen om det är någon som officiellt ska uttala sig för verksamhetens räkning. Men det är en helt annan sak än att använda sig av sin meddelarfrihet, säger han.
Han avslutar med en uppmaning till medarbetarna:
– Jag uppmanar alla att använda sig av sin demokratiska rättighet om de känner att det inte är något som står rätt till. Om de av någon anledning inte tror att det räcker att tala med deras närmsta chef.
Många kommuner lyfter också sina interna visselblåsarsystem.