Nyårsrevyer torde vara ett eldprov för den som har gjort avtryck i hembygden det gångna året.
Frågan är vilket som är värst för en lokalkändis: att häcklas rejält eller att inte alls nämnas?
Sörmländska revymakare har inte legat på latsidan när det gäller att göra satir på lokalpolitiker och nära kändisar.
I Oxelösund är utbildningsnämndens ordförande Britta Bergström populär som revyfigur och i Eskilstuna har MP-politikern Magnus Johanssons så kallade rekordpudel kring ett förhastat tavelköp inte gått revyn förbi.
Amatörteatergruppen A.K.N.E, som på nyårsafton hade premiär för årets Oxelörevy, gör gärna porträtt av lokala politiker. Återkommande är även lokala karaktärer, som pizzabagaren, apropå ortens många pizzerior. Tillsammans med händelser från det gångna året blir det en bra och underhållande mix.
– Ofta tar vi saker som har blivit en snackis och gör en egen twist på dem, fabulerar fritt, säger Ingela Wahlstam som jobbar med Oxelörevyn.
I Trosa är temat På gränsen och självklart behandlas folkomröstningen om ett eventuellt länsbyte. Som SN berättade i lördagstidningen uppmärksammas bland annat ett visst kommunalråd som kastade längtansfulla blickar mot storstadsregionen.
Både ris och ros till kommunens politiska profiler utlovas.
Men finns det politiker som inte gillar att porträtteras med glimten i ögat?
– De säger att det är en ära att få vara med. Om de skulle säga något annat vore det en örfil till publiken, säger Jenny Cronholm som har både skrivit, regisserat och agerat i Katrineholmsrevyn imånga år.
Visst ska revy vara fars och roligt, säger hon, men där kan också finnas korn av något djupare. Jenny Cronholm är övertygad om att teater i alla former kan väcka lust att förändra världen.
– Det är vad kultur är till för. Gemene man tror sig inte vara så politiskt intresserad. Men det är man. En revy kan bli väldigt tydlig. Man kan få veta sådant som man inte visste.