Region Sörmland har granskat journalerna för de patienter som dött med covid-19 och som antingen bott på ett särskilt boende eller haft sjukvård i hemmet. Sammanlagt rör det sig om 95 personer. Totalt har 252 sörmlänningar med covid-19 dött i Sörmland.
Av granskningen framgår att 31 av Sörmlands 66 särskilda boenden har rapporterat dödsfall i covid-19. På åtta boenden har fyra eller fler avlidit med en covid-infektion. 11 av de 95 patienterna hade förts till sjukhus.
Granskningen har inte fördjupat sig i om de avlidna patienterna har fått rätt vård, men det konstateras att det i de flesta av de granskande fallen fanns en vårdplan, och att det fanns en så kallad brytpunktsbedömning i 85 procent av journalerna. Det vill säga en dokumenterad bedömning av att palliativ vård ska inledas.
– 85 procent tycker jag är en bra siffra, säger Marie Bennermo, chef för patientsäkerhetsenheten i Region Sörmland, som på måndagen presenterade rapporten för media.
Samtidigt konstaterar hon att utredningen inte har tittat närmare på hur brytpunktsbedömningen har gjorts.
Rapporten visar också att syrgas inte har getts till covid-19-patienter på särskilda boenden och att vätsketillförsel med dropp var sällsynt. Men inte heller här görs någon bedömning av om patienterna borde ha fått dessa insatser eller inte.
De flesta av de 95 personerna hade flera andra sjukdomar när de drabbades av covid-19. Samtliga led av åtminstone en annan sjukdom och 91 procent hade vad som beskrivs som "betydande eller allvarlig skörhet". Hälften av de avlidna var 87 år eller äldre.
Resultatet är inte särskilt överraskande, konstaterar Marie Bennermo. De som bor på särskilda boenden eller har sjukvård i hemmet är i allmänhet sjuka och sköra.
Granskningen visar att covid-19 bedöms vara den helt dominerande dödsorsaken i 17 procent av fallen och en bidragande orsak i 77 procent. Här har alltså även andra sjukdomar spelat en roll för att personen avlidit. För resterande 6 procent är den verkliga dödsorsaken enligt granskningen inte covid-19, trots att detta angetts i dödsorsaksintyget.
Även om resultatet av granskningen enligt Marie Bennermo var relativt väntat, tycker hon att utredningen är värdefull.
– Det är bra att vi har gjort den här journalgranskningen. Den leder till ökad kunskap, säger hon.