Kerstin Wärn, regionchef på FTI.
Ett ökat engagemang för miljön men också förändrade beteenden i och med pandemin. Det tror Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, är två förklaringar rekordsiffrorna. När återvinningsåret 2020 summeras kan man konstatera att fler förpackningar än någonsin lämnats till återvinning i Sverige. 660 828 ton samlades in till återvinning vid FTI:s återvinningsstationer eller från de hushåll som återvinner direkt i den egna fastigheten.
– De förändringar som pandemin medför, som hemarbete, ökad näthandel och att allt fler lagar mer mat hemma har lett till en ökning av mängden förpackningar som samlas in i hela landet och det är fint att se att våra återvinningsvanor går hand i hand med våra nya beteenden i pandemin. Varje insamlad förpackning gör skillnad, säger Kerstin Wärn, regionchef på FTI.
För Sörmlands det har totalt 19 876 ton förpackningar och tidningar samlats in vilket gör att Sörmlänningen ligger över rikssnittet när man räknar om det till kilo återvunnet material per person.
Mängden insamlade förpackningar av glas, papper, plast och metall som lämnades in via FTI under 2020 har totalt sett ökat med 8 procent jämfört med 2019. I Sörmland är ökningen större än så. Här lämnades 14 procent mer till återvinningen under 2020 jämfört med året innan.
– Vi vill tacka alla återvinnare i Södermanlands län för deras insatser, men vi behöver bli ännu bättre. För att skapa ett mer cirkulärt samhälle måste vi se till att ta hand om de resurser som vi förbrukar och det är fantastiskt att se att engagemanget för återvinning fortsätter att öka, säger Kerstin Wärn.
De som bor i Trosa lämnade in mest pappersförpackningar, de som bor i Flen minst.
Är ni förvånade över ökningen?
– Nej, vi såg ökningen redan i mars förra året. Så vi har förväntat oss en stor ökning.
Vad som hände i mars kan vid det här laget knappast ha undgått någon. Då slog pandemin till med full kraft.
– Alla började vara hemma mer, man kanske passade på att rensa ut men även bygga upp ett bättre system hemma för sin sopsortering. Sedan så har man börjat handla mer på nätet och laga mer mat hemma samt köpa mer hämtmat då man äter mindre på restaurang. Så det kan vara så att det totalt sett är samma volym förpackningar, bara det att restaurangernas förpackningar minskat, men det är inget vi ser i vår statistik.
Här syns siffrorna för återvinningen av glas. Gnesta ligger i topp både i denna kategori och i två andra.
Tittar man närmare på statistiken för Sörmland ser man att Gnesta leder insamlingsligan i tre av kategorierna. Här lämnades in mest per person i länet gällande både tidningspapper, glas och metall.
Samtidigt ska man vara försiktig med att göra jämförelser, menar FTI. Det finns nämligen en rad variabler som spelar in i statistiken. Boende i en kommun kan exempelvis lämna sin återvinning på en återvinningsstation i en annan kommun.
Hur återvinningsstationerna töms spelar också in. Exempelvis kan tömningsbilarna köra över kommungränser för att miljöoptimera transporterna. Då görs ett snitt som sedan räknas in i statistiken.
I Eskilstuna och Strängnäs har flera hushåll färgsortering hemma vilket gör att metallförpackningarna inte syns i FTI:s statistik, då de inte kan ta emot metall som är sorterat i plastpåsar.
Det kan även finnas lokala återvinningslösningar som gör att återvinningen inte räknas in. Exempelvis har Eskilstuna och Strängnäs infört ett system där hushållssoporna sorteras i olikfärgade påsar. Insamlingen i de olikfärgade påsarna syns i statistiken, förutom när det gäller metall.
– Vi kan inte ta emot metall som är sorterad i plastpåsar så där har man sedan 2011 kommit med en lokal lösning. Så materialet återvinns men det syns inte i vår statistik, säger Kerstin Wärn.
Tidningspapper är den enda av kategorierna som minskat. Detta beror på förändrade medievanor och att fler läser nyheter digitalt.
Strängnäs är den kommun där mest plast per person lämnades in.