Utredningen föreslår att staten också i fortsättningen ska äga många kulturfastigheter, som kan knytas till den så kallade berättelsen om statens uppkomst och verksamhet under olika tider. Men det finns också förslag om att avyttra ungefär en tredjedel av statens fastigheter, flera av dem riksbekanta.
Det handlar dock inte alltid om att fastigheterna ska säljas på den öppna marknaden. Kyrkor, exempelvis, ska enligt utredningen avyttras till Svenska kyrkan för framtida förvaltning. Dit hör Risinge gamla kyrka i Finspång och Enångers gamla kyrka i Hudiksvall.
Några av de riksbekanta fastigheter som föreslås säljas är: Johannisborgs slottsruin i Norrköping, Viby by i Sigtuna, Tuna kungsgård i Linköping, ruinen efter Rönö kungsgård i Norrköping, Lövstabruk i Tierp och Bönans fyrplats i Gävle.
Däremot föreslår utredningen att fastigheter som Nyköpingshus, Lilla och Stora Kungsladugården i Nyköping, Malmenius malmgård, Paulinska gården, Roggeborgen, Gamla Biskopsgården och Kungsbergs kungsgård i Strängnäs, Bokö fyrkur i Trosa och Hävringe båk i Oxelösund blir kvar i statens ägo.
I några fall har det kommit fram att staten förvaltar fastigheter som någon annan äger. Det gäller delar av Visby ringmur – där staten äger två torn, och Region Gotland äger resten – Rökstenen, Inglingehögen i Växjö och Ales stenar.
Utredningen föreslår här att staten tar en diskussion med ägarna, som är Region Gotland, Ödeshögs kommun, svenska fornminnesföreningen och en samfällighet, om framtida ägande och skötsel.