Den 12-Äriga rottweilerhanen Sörens sovmorgon gjorde att dagens första promenad blev förskjuten. Först bortÄt niotiden snörade husse Roger Petersson pÄ sig vinterkÀngorna, tÀckjackan och övderdragsbyxorna och gav sig ivÀg.
Det var en torsdag i januari i Är och kallt. Roger och Sören var nÀstan framme vid Kajerdtparken, pÄ höjden vÀster om GillbergavÀgen, nÀr de hörde upprörda röster.
â Jag sĂ„g tvĂ„ personer som lĂ„g pĂ„ backen och tĂ€nkte att det var ungdomar som brĂ„kade. Jag kunde inte avgöra om det var pĂ„ allvar eller lek, sĂ€ger Roger Petersson.
Roger gick nÀrmare och ropade Ät dem att sluta med vad det nu var de höll pÄ med.
â Det blev tyst och jag gick nĂ€rmare och frĂ„gade vad fan de höll pĂ„ med. DĂ„ sĂ„g jag att det var en kille och en tjej, och att han lĂ„g över henne. Killen tittade upp och sa "det Ă€r ingen fara, det Ă€r min tjej, du kan gĂ„".
Vad flickan tyckte blev inte sagt för hennes mun hölls för av killens hand. Den andra handen var dold.
Roger Petersson och rottweilern gick ingenstans. IstÀllet tog Roger ett grepp om killens jackkrage och byxlinning och slet bort honom.
â Jag visste inte om han hade kniv. Det var surrealistiskt. BĂ„da reste sig upp. Han bara glodde och hon ropade pĂ„ hjĂ€lp och bad mig ringa polisen.
Roger Petersson sa Ät 27-Äringen att stÄ kvar och hÄlla sig lugn och flickan började gÄ ivÀg.
â Jag tittade efter flickan nĂ€r han ryckte sig loss och sprang ivĂ€g. Det mĂ€rkte hon och sprang fram till mig och kastade sig om mig. Hon var vĂ€ldigt chockad, berĂ€ttar Roger Petersson.
Flickan berÀttade att hon blivit överfallen och att hon aldrig hade sett mannen förut. Hon undrade om Roger kunde följa henne till skolan.
â Men lilla vĂ€n du kan inte gĂ„ till skolan sa jag och ringde 112.
Polisen frÄgade om Roger kunde se gÀrningsmannen och om han möjligen kunde springa efter. Roger sÄg att mannen just passerade GillbergavÀgen men att lÀmna den chockade flickan ensam var inget alternativ.
â Jag kan följa med dig, sa hon och vi gav oss ivĂ€g. Jag hade polisen i telefonen, flickan i ena handen och kopplet i den andra.
De tappade dock bort den flyende mannen och blev stÄende vid Ica-butiken pÄ Brunskogsgatan, vilket Roger berÀttade för polisen. Samtalet avbröts i vÀntan pÄ att patrullen skulle Äka fram. Ett missförstÄnd i dialogen med polisen gjorde att patrullen Äkte till Ica-butiken i Nyfors.
Roger frÄgade ett par engelsktalande byggarbetare han mötte och andra runt Ica om de hade sett mannen. Det var det ingen som hade, och polisen lyste Ànnu med sin frÄnvaro.
â DĂ„ sĂ„g jag killen lĂ€ngre bort pĂ„ gatan. Jag sa Ă„t tjejen att nu hĂ„ller du i hunden, för nu ska jag ta han. Och sĂ„ började jag springa. NĂ€r jag var 15 meter ifrĂ„n sĂ„g han mig, vĂ€nde om, och började springa. Jag hade vinterkĂ€ngor och full mundering och kom inte ifatt.
Jakten fortsatte över gatan i StÄlforsbrons förlÀngning och vidare mot macken pÄ SkogstorpsvÀgen vid Brunnsbacken. Roger ropade Ät en man vid övergÄngsstÀllet att stoppa mannen.
â Han försökte göra nĂ„n slags rugbytackling men han kom undan.
NÄgot tiotal meter lÀngre bort dök de engelsktalande byggarbetarna upp igen.
â De bildade en vĂ€gg, och mannen vĂ€nde tillbaka rakt mot mig. Jag missade honom igen och vi fortsatte springa.
Den vid det hÀr laget ganska trötta Roger Petersson behövde inte springa sÄ mycket lÀngre. Mannen flydde in pÄ St1-macken dÀr han tog en lÀsk ur kylen och satte sig helt lugnt pÄ en stol. Roger vÀntade utanför och meddelade polisen sin position.
Gripandet blev odramatiskt och i maj dömdes mannen som Ätalades för vÄldtÀktsförsök för tre fall av sexuella ofredanden och ett ofredande av kvinnor, varav en var 15 Är. Straffet blev rÀttspsykiatrisk vÄrd förenad med sÀrskild utskrivningsprövning, och utvisning.
Efter gripandet lÀmnade Roger snabbt sina kontaktuppgifter och sprang tillbaka till Ica-butiken dÀr flickan och den 60 kilo tunga rottweilern Ànnu stod kvar.
â Hon höll hĂ„rt i kopplet och jag berĂ€ttade att mannen var gripen. Jag tror hon kĂ€nde sig trygg.
I fredags fick Roger Petersson ta emot Polismyndighetens medborgarmedalj för rÄdigt ingripande.
â Det Ă€r roligt att bli uppmĂ€rksammad men jag Ă€r ingen hjĂ€lte. Jag har trĂ€nat kampsort i mĂ„nga Ă„r och det hjĂ€lper till i en sĂ„n hĂ€r situation.
En vecka efter dramat avlivades Sören.
â Det var roligt att det hĂ€r hĂ€nde under hans sista vecka i livet. Han fick vara med och fĂ„nga en bov.